Av Harry Åkesson
Nordanå! Vad ska det bli av området, byggnaderna, verksamheten? Det är en fråga som är aktuell i dag inte bara för museets folk utan även för Västerbottensteatern, som vill flytta över dit, för de lokalhistoriska föreningarna och för allmänheten i övrigt som ser området som en vacker oas i vår stad – en turistattraktion. Jag tänkte att det därför kunde vara av intresse att påminna lite om bakgrunden till just huvudbyggnaden där museet huserar. Till invigningen av Skellefteå allmänna läroverks nya lokaler 12 juni 1940 skrevs en inbjudningsskrift. Jag har citerat uppgifter ur den skriften. Det äldre skrivsättet med gamla verbformer och en del ordval som nu känns omoderna har jag behållit, t.ex. gradiner, som nu försvenskats till gradänger.
1904 hemställde dåvarande rektor Perman hos stadsfullmäktige, att en kommitté på fem personer måtte tillsättas för att dels utse och föreslå lämplig tomt för nytt läroverkshus, dels sedan platsen för byggnaden blivit av stadsfullmäktige fastställd, låta uppgöra ritningar och kostnadsförslag för den blivande byggnaden. Detta förslag vann stadsfullmäktiges bifall. Kommittén började omedelbart sitt arbete och enade sig slutligen om att till tomtplats för det nya läroverkshuset föreslå den s. k. Nyborgsgärdan. Den 7 augusti 1905 beslöto stadsfullmäktige i enlighet med detta förslag.
Åt arkitektfirman Hagström & Ekman uppdrogs att inkomma med ritningar och kostnadsförslag. Det skulle likväl dröja rätt länge, innan byggnadsarbetet påbörjades, ty tillgängliga medel fattades, och staden måste ingå till vederbörande med anhållan att för ändamålet få upptaga ett lån, vilken anhållan beviljades först år 1913. Samma år beslutade stadsfullmäktige bevilja erforderligt anslag för bygget, och sedan arbetsritningar och entreprenadhandlingar anskaffats genom den för bygget tillsatta byggnadskommittén, beslöt kommittén att till entreprenör för bygget antaga byggmästaren Knut Harling. Entreprenadsumman slutade på kronor 176,500:. Enligt kontraktet med entreprenören skulle bygget vara färdigt till den 1 augusti 1915. Man kunde alltså hysa de gladaste förhoppningar om att läsåret 1915-16 skulle få börja i den nya lokalen. Men denna förhoppning skulle komma att gäckas, ty natten mellan den 5 och 6 mars 1915 utbröt eld i huvudbyggnaden, och inom några timmar hade allt trävirke inom byggnaden blivit lågornas rov, så att endast de sotade murarna återstodo.
Arbetet upptogs emellertid ånyo, och byggnaden kunde slutbesiktigas den 7 februari 1916. Så var då Skellefteå samskolas nya, vackra byggnad färdig och kunde tagas i anspråk för sitt ändamål.
Byggandet av gamla gymnastikbyggnaden till vänster pågår
Samskolan blir samrealskola och senare Högre allmänt läroverk
Genom Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna läroverk av den 17 mars 1933 omorganiserades samskolan till samrealskola med en 5-årig och en 4-årig linje, och som sådan har den arbetat ända till år 1937, då den genom riksdagens beslut förändrades till Högre allmänt läroverk med 4-årigt latingymnasium och 3-årigt realgymnasium.
Byggnadernas historia
Gamla byggnaden under samrealskoletiden
Byggnaden, som har en längd av 62 m. och en bredd av 16,60 m. är med sin längdaxel orienterad i nordsydlig riktning. Dess huvudfasad vänder sig mot öster. Mot väster finnas tre mindre flygelutsprång, varav det mellersta innehåller huvudtrappan. Byggnaden är uppförd i någon sorts herrgårdsstil av en i och för sig god karaktär med ett strängt genomfört symmetriskt system. Den är uppförd i två våningar och inredd vindsvåning.
Bottenvåningen
Till vänster om den centralt belägna huvudentrén låg i bottenvåningen lärarinnerum, rum för rektor och bibliotek med tillhörande kapprum, toiletter och andra biutrymmen. Innanför dessa var ett klassrum beläget. Till höger om entrén låg städrum, rum för samlingar, lärosalar i fysik och kemi samt ett klassrum. Från huvudentrén nåddes rakt fram den centralt belägna trappan, intill vilken en vaktmästareloge var belägen.
I våningen 1 tr. upp var aulan placerad mitt emot huvudtrappan och upptog huvudfasadens framspringande mittparti. I övrigt funnos i denna våning sex klassrum, av vilka ett hade fönster endast mot norr.
Våningen 2 tr. upp eller vindsvåningen innehöll aulans övre del med orgelläktare, tre klassrum, av vilka ett var beläget mot norr, samt rit- och slöjdsalar. (Således totalt 11 klassrum + några specialrum)
Den 6 juni 1934 beslutade stadsfullmäktige ”i underdånighet hemställa hos K.M:t att hos riksdagen göra en framställning om upprättandet av ett statligt gymnasium såsom påbyggnad till statens samrealskola i Skellefteå”.
Inför inrättandet av ett högre allmänt läroverk steg kraven på ytterligare lokaler, och när frågan år 1936 av läroverkskommittén togs upp, förelåg ett program, som icke blott avsevärt överskred ett tidigare förslag utan även var av den omfattningen, att den gamla byggnaden endast kunde ingå som en del i det nya komplexet. Man ifrågasatte även om det inte kunde vara mest rationellt att bygga en helt ny skola.
Två skäl avgjorde ställningstagande till förmån för den nu genomförda lösningen. För det första kunde intet annat område ställas till förfogande, som erbjöd det nuvarande områdets fördelar beträffande läge och trevnad. För det andra skulle en hel nybyggnad ställa sig icke oväsentligt dyrare.
De flesta lokaler i den befintliga byggnaden kunde nämligen utan större ändringar antingen bibehållas för samma bruk eller tagas i anspråk för andra likartade ändamål. Endast högtidssalen kunde på grund av det ökade antalet elever ej bibehållas. Detta förhållande och nödvändigheten att få de nya lokalerna i sydligt väderstreck ha varit avgörande för lösningen. Högtidssalen bör i ett läroverk ligga så centralt som möjligt i förhållande till skolans övriga lokaler. Det blev då naturligt att placera den nya högtidssalen mellan den gamla byggnaden och de erforderliga tillbyggnaderna.
Placeringarna av dessa bestämdes i sin tur därav, att den härför mest lämpade delen av området är belägen väster om den gamla byggnaden. Med den genomförda förläggningen av dessa tillbyggnader norr om det plana området i väster kunde även en tillräckligt rymlig mot söder och älven öppen skolgård erhållas. På grund av älvens sträckning måste tillbyggnaderna få en ganska markerad vridning i förhållande till den gamla
De tillbyggda delarna omfatta: högtidssalsbyggnaden (aulan), klassrumslängan och naturvetenskapsflygeln.
Efter ombyggnaden innehåller den gamla byggnaden …
i bottenvåningen ett större rum för rektor, vilket erhållits genom att sammanslå det förra rektorsrummet med lärarinnerummet. Intill rektor finnas arkiv och tambur med toilett. Det gamla biblioteket och kollegierummet ha ändrats på sådant sätt, att ett mindre väntrum till rektor och ett större kollegierum med plats för referensbibliotek har erhållits. Ett lärarrum med intill liggande kapprum och toiletter har inretts i det här förut belägna klassrummet och delar av den gamla korridoren. Det gamla rummet för samlingar har uppdelats till en vaktmästareloge invid entrén och ett rum för läkaren. I de gamla lärosalarna för fysik och kemi finnes nu ett lärarinnerum med kapprum och toiletter samt ett större frukostrum. Även klassrummet i norr har tagits i anspråk till frukostrum.
Observera att det byggdes skilda lärarrum för kvinnliga och manliga lärare. Elevernas toaletter låg i källarplanet under korridorer med ingång från skolgården mitt emot huvudingången.
I våningen 1 tr. upp hava fyra klassrum bibehållits. De två övriga, varav det mot norr belägna, ha iordningställts till bibliotek. Genom inläggandet av ett bjälklag i högtidssalen och en uppdelning av denna ha två klassrum tillkornmit i stället för de två, som tagits i anspråk för skolans bibliotek.
I våningen 2 tr. upp ligga fem klassrum och ett disponibelt rum. Den övre delen av den gamla högtidssalen innehåller en rymlig teckningssal med tillhörande materielrum.
De elva klassrummen i gamla delen användes i första hand av gymnasieklasserna medan teckningssalen liksom övriga specialsalar nyttjades även av realskoleklasserna, som annars hade sina klassrum i den nya flygelbyggnaden.
Tillbyggnaderna
Med direkt anslutning till korridorutrymmet i den gamla byggnaden ligger den nya huvudtrappan. Den har entré från den nya skolgården och står genom ett mindre kapprum i förbindelse med den yttre entrén till högtidssalsbyggnaden. Denna håller en längd av 27 m och en medelbredd av omkring 19 m.
I souterrängvåningen ligga skolkök med mat- och hemvårdsrum, slöjdsal och sångsal.Den byggnaden har genom påbyggnad mot norr blivit längre. I dag finns där entréhall med kapphyllor för teaterbesökare och i souterrängdelen ligger omklädningsloger för artister.
Högtidssalen
med förrum upptar denna byggnads hela övervåning och rymmer med läktare 750 personer. Den dekorativa utsmyckningen i salen utgöres av en orgel med synliga pipor i fonden ovan podiet. Projektionsrum för biografändamål är beläget på läktaren med ingång från utanför liggande takterrass.
Samlingssal, skrivsal med den pampiga orgeln i fonden
I samband med ombyggnaden plockades orgeln och läktaren bort och podiet utökades till ett scenutrymme. Golvets lutning ökades kraftigt så att de översta platserna kom i nivå med gamla läktarens läge.
Klassrumsflygeln
som är uppförd i tre våningar, håller en längd av 63,5 och en bredd av 10,5 m. Den är en enkelkorridorsbyggnad med alla skollokaler orienterade mot sydväst. Den innehåller …
i bottenvåningen sju klassrum, två mindre materielrum, toaletter och städskrubb.
i våningen 1 tr. upp är identisk med denna beträffande klassrummen. Biutrymmena ha fått en något avvikande disposition.
i våningen 2 tr. upp inrymmer geografikum som omfattar en lärosal i geografi samt kartrum, tillika rum för lärare och enskilt arbete och fysiska institutionen som disponerar två lärosalar, ett större rum för samlingar, lärarrum tillika preparationsrum, laboratorium samt rum för enskilt arbete med tillhörande mörkrum.
Här ligger nu museets administrativa lokaler.
Naturvetenskapliga flygeln
Den är en i plan i det närmaste kvadratisk byggnadskropp med en längd av 18 m och en bredd av 16 m. Den omfattar två våningar.
I bottenvåningen ligger biologiska institutionen. Den innehåller lärosal med lärare- och preparationsrum, rum för växtodling och samlingar samt laboratorium. (Nuvarande lokaler för folkrörelsearkivet)
i våningen 1 tr. upp kemiska institutionen. Den rymmer lärosal, lärarrum och samlingar samt laboratorium med stink- och vågrum. (I dag kulturkontorets lokaler)
I bägge lärosalarna är bänkarna placerade i gradiner med tre längsrader. När de sista årgångarna av elever gick på Nordanå var dessa gradänger borta.
Biologiinstitutionen
Kemiinstitutionen i andra våningen hade motsvarande planlösning.
Källor
I huvudsak ”Invigningsskrift med anledning av Läroverksbyggnadens i Skellefteå INVIGNING onsdagen den 12 juni 1940”, men även personliga minnen. Det är oklart vem som skrivit skriften, men inbjudan är undertecknad av skolans dåvarande rektor G N:son Thune.
Fotnoter
Samskola: Allmänt varje skola, som hade både manliga och kvinnliga elever. Benämningen brukades särskilt om de förr mer vanliga enskilda högre skolorna – lärdomsskolorna.
Samrealskola var således realskola med både manliga och kvinnliga elever.
Geografikum: Ett exempel på att en del gamla beteckningar fortfarande levde kvar 1940. Det är bara ett samlingsnamn för de lokaler som är utrustade för undervisningen i geografi. På samma sätt kunde fysikinstitutionen heta fysikum.
Under årens lopp har åtskilliga förändringar gjorts i den gamla skolans lokaler för att lösa ändrade lokalbehov när nya verksamheter flyttat in. Det har – verkar det – inte funnits någon långsiktig plan över hur man tänkt sig Nordanåskolans framtida användning. Visionerna har kanske inte funnits, eller har de varit för många! Nu verkar ändå tiden vara mogen och nödvändig för en ”slutlig lösning”. Det är därför viktigt att alla insatser framöver leder mot ett redan nu klart mål för vilka verksamheter som ska finnas i byggnaderna och hur dessa verksamheter ska bedrivas. Nödlösningarnas tid bör vara över. Därför får man hoppas att alla berörda parter tillsammans får ta fram ett mål för Nordanås framtid.