Logen Stålhandske firar 130 år – i arkivet

Författare: Åke Bäckman ©

Dagens nykterhetssträvanden har vind i seglen, och föreningar inom IOGT-NTO har viktiga uppgifter i arbetet mot droger. Medlemsanslutningen lär vara god. Men både fylleri och engagemang är ändå måttligt jämfört med den tid då den organiserade kampen började. 

Brännvinet flödade under 1800-talets första decennier. Många började reagera mot drickandet, som hade både ekonomiska och sociala konsekvenser. Nykterhetsföreningar började samla folk.

Godtemplarrörelsen startade i Amerika och nådde Sverige 1879. Till Skellefteå kom idén 1882, då IOGT-logen Adlercreutz bildades. Antalet loger växte snabbt i bygden, ofta med storslagna namn där det är lätt att se förhoppningar och tro: Nytt Hopp, Innerviks Väl, Ungdomens Hopp, Folkets Väl och Håll Troget Ut är namnexempel. Logen 238 Dunker i Ursviken bildades 1882, logen 423 Stålhandske i Clemensnäs året efter.

Sprithandel och lönnkrogar
Logen Stålhandske kom till av en nödvändighet. Det gällde att aktivt ta ställning. Den livliga och tjärdoftande hamnen i Ursviken var utgångspunkt för resor över världshaven, men även en plats för sprithandel och lönnkrogar. Slagsmål och hemfridsbrott hörde till vardagen. Och det var bara en kilometer till byarna Furunäs och Clemensnäs. 


Logen Stålhandskes efterlämnade protokoll är samlade i slitna band hos Folkrörelsearkivet.

Idag är de nästan glömda, de gamla logerna med sina regalier, tjänstemannagrader och märkliga intagningsriter. Synd, för de borde ihågkommas i evighet för sin envetna kamp mot spriten och för sina folkbildningsambitioner. Stålhandskes idéer lever och förs vidare, men logens materiella rester finns sedan länge i lådor hos Folkrörelsearkivet, 130 år efter starten. Stadgar, regalier, medlemsmatriklar, de s.k tjänstemännens instruktioner, korrespondens och mötesprotokoll.
De sistnämnda tar en stund att läsa. 1.700 handskrivna protokoll, de flesta på flera sidor, finns kvar efter de första 50 årens möten som hölls i snitt 34 gånger om året.

kultur83b
Maskinisten Johan Petter Sellman (född 1856) blev logen Stålhandskes förste ordförande, ”Värdig överste templar” (VÖT). Han grundade fyra nya loger och var i 13 år även ordförande i Westerbottens Distriktloge.
kultur83c
Lars Anton Bäckmans medlemskort i ”Distriktlogen af IOGT” är utfärdat 1888 och bär spår av långa tider i kavajfickan. Hans barn blev aktiva i logen, han själv och fadern hörde till grundarna

Höga böter för skolk
Mötesprotokollen fördes noga. Logens regler var stränga, tjänstemännen fick inte utebli utan tungt vägande skäl. Frånvaro kunde bestraffas med böter. I maj 1883 kan läsas: ”VVV broder Sjöberg ådömdes 75 öres böter för oanmält uteblifvande vid Logemöte.” Det var i en tid då en tolvtimmars arbetsdag avlönades med 1:50. Böter döms ut rätt ofta och ger ibland en bild av vardagslivets villkor. Ingen var undantagen. I februari 1888 anmälde ordförande Sellman till sekreteraren: ”På grund av order måste jag resa till staden idag, och då jag kan få fri skjuts med Sidenmarks häst passar jag tillfället.”

Protokollen kan vara en munter läsning. Br. Sjöberg, redan nämnd, blev så arg under en diskussion att han rände näven genom en vägg. Smällen protokollfördes med osuddbart bläck till glädje för eftervärlden. Mindre lustigt var att ”spotta på golfvet” – br. Sandberg föreslår 1908 en särskild skylt i ordenshuset mot denna osed.

Logen i samhällets tjänst
I många mötesprotokoll finns noteringar om medlemmars brott mot logens stadgar, men även om allmänt uppförande. Två månader efter starten 1883 begick några ynglingar ”hemgång i Inspektorns bostad” och sparkades ur logen utan pardon. Men huliganerna fick en ny chans efter visad ånger. Bus i samhället var vanligt, då som nu, och det var logens självpåtagna uppgift att näpsa de störande.

Särskilt dumt var det att bråka med inspektor Johan Sidén, han som grundade Clemensnäs ångsåg 1866 och skänkte logen byggmaterial när så behövdes, alltid noterat i protokoll. Elektriskt ljus fick ordenshuset en bit in på nya seklet med bolagets hjälp. Vid flera tillfällen tackades Disponenten, med besök eller i en tidningsannons. Medlemslistan omfattar snart sagt hela byn. Var det gemenskap och trygghet som lockade? Förmän och arbetare var bröder i logen. Även systrar fanns, men ska sanningen fram så nämns de mest i samband med kaffekok och bullbak. Och med stor respekt när logens s.k sjukvårdskommitté lämnar rapport. Den besökte sjuka medlemmar, eller vakade vid någons bädd. Ingen behövde vara ensam. För ett delikat fall 1902 hölls extra rådslag i styrelsen – det var när ”vår olycklige broder L. blivit sinnesrubbad”.

Total nykterhet, ingen dans
Intagningen av nya var ytterst formell, med fasta ritualer. Kandidater fick vänta i ett förrum , vars dörr bevakades av en Värdig Yttre Vakt (VYV) och en Värdig Inre Vakt (VIV). Tre knackningar på dörren markerade att stunden var inne. Tveksamma fall avgjordes med ”ballotering”, en sluten omröstning. Men efter godkännande och löftet om total nykterhet blev det lekar och stoj, dock utan skumpa. Ungdomar fick ha fester i ordenshuset. Men bara om, betonas i januari 1903, ”lekarna hölles inom anständighetens gränser och icke gåfve förbipasserande anledning tro att det dansades”. 1904 bildades för övrigt en ungdomsloge, Excelsior.

kultur83d kultur83e kultur83f
Teater och revyer, sång och musik var betydande inslag. Man bildade en mässingsextett, en blandad kör och en manskvartett. ”Klemensnäs sångkör” uppträdde kring förra sekelskiftet, likaså ett par teatergrupper. Fr. v: Nyårsrevy, Mitten: Spex och T.h: Klemensnäs sångkör.

Stålhandske hade en omväxlande verksamhet för att locka och behålla medlemmar. Teater och revyer, sång och musik var betydande inslag. 1894 köptes instrument för en mässingsextett. Fotograf Franke var duktig musiker och kallades som instruktör. Man bildade både en blandad kör och en manskvartett. ”Klemensnäs sångkör” uppträdde kring förra sekelskiftet, likaså ett par teatergrupper. Tråkigt hade man aldrig.

Logerna höjde folkbildningen
Folkrörelserna blev erkänt viktiga både socialt och för allmänbildningen. Den lokala logen gav övning i praktisk demokrati, det var lätt att hamna i en kommitté. Och för folkbildningen blev logerna oumbärliga.

kultur83g

Ordenshuset

Logen Stålhandske förde den första tiden en ambulerande tillvaro. Ett eget ordenshus togs i bruk 1886 och användes för många ändamål. Där inrymdes under många år ett studiehem i samverkan med ABF, som grundades 1912. Huset byggdes ut i flera steg; i en bevarad ritning för en tillbyggnad är ett stort rum för Bibliotek särskilt angivet. Avundsvärt för dagens bibliotekarier är att man bygger ut i stället för att göra sig av med böcker.

Studiecirklar
Redan på 1890-talet började logerna Dunker och Stålhandske bilda gemensamma studiecirklar, en arbetsform som kunde nå många och fungera under mycket enkla förhållanden. Böcker inköptes och samlades efter hand i ett studiecirkelbibliotek.

kultur83h kultur83i
Robert Fällman utvecklade logens växande boksamling till ett välordnat bibliotek. Kommunen övertog 1959 Stålhandskes välordnade bibliotek. Logens konstnärligt utformade stämpel korsades över i alla böcker och ersattes med en anemisk lågbudgetvariant.

Läsecirklar, nästan överlastade med böcker, kunde arbeta under flera år. Deltagarna läste och bytte böcker hela tiden. Vid varje träff refererades och diskuterades någon bok, till exempel i december 1929 romanen ”På västfronten intet nytt”. När säsongen var över återlämnades böckerna till den förening som startat cirkeln och förvarades hos den för att lånas ut på nytt till nya och gamla cirklar nästa säsong. Studiecirkelbiblioteken började snart också låna ut böcker till allmänheten.
Maskinarbetaren Robert Fällman (f. 1897) gick med i Stålhandske 1917. Han utvecklade logens växande boksamling till ett alltmer välordnat bibliotek. När kommunen 1959 tog över följde Fällman med och blev den nya filialens första bibliotekarie.
För Stålhandskes bibliotek har uppgivits startåret 1913, och Ursvikens bibliotek kan därför fira sitt hundraårsjubileum i år med bland annat en skärmutställning i höst om logen Stålhandske..
.
Källor:
Folkrörelsearkivet,
Stålhandskes jubileumsskrift 1933,
Tidskriften VÄSTERBOTTEN nr 3/86

kultur83j

Logen Stålhanske 50 år 1933

 

<< Tillbaka