Kommunarkivet lämnar månadens inslag.
Författare: Ingemar Olofsson
Spanska sjukan var en ovanligt svår och dödlig form av influensa, som dödade mellan 25 och 50 miljoner människor över hela världen under åren 1918 och 1919, varav cirka 38 000 i Sverige.
Forskning har visat att spanska sjukan gav upphov till en överreaktion hos immunförsvaret. Influensan aktiverade gener som är kopplade till så kallade celldöd, vilket i vanliga fall är ett effektivt försvar för att upphäva infektioner. I detta fall fortsatte celldöden tills alltför många celler dött och människan avled. Detta kan förklara att man observerat att det var främst friska människor som blev hårdast drabbade, och inte gamla och småbarn, eftersom i detta fall ledde ett starkt immunförsvar till en kraftigare överreaktion, vilket i sin tur ledde till döden.
Uppkomsten för Spanska sjukans virus är fortfarande något som inte helt är klarlagt. Man misstänker däremot att den s.k. sommarepidemin kan ha startat i amerikanska träningsläger under mars 1918, där man vet att det förekom influensaepidemier. Hur viruset tagit sig till USA från första början är en annan sak. I dessa läger hade man samlat soldater som skulle sändas till Europa för att delta i första världskriget. Viruset tros därefter ha förts till norra Frankrike med trupptransportfartyg.
Epidemier uppstod därefter bland amerikanska soldater i norra Frankrike i april. Snart hade även franska, engelska och tyska soldater smittats. Omkring månadsskiftet april-maj 1918 dök de första fallen upp i Spanien där bland andra kung Alfonso XIII blev sjuk. Det neutrala Spanien hade inte de krigförande ländernas strategiska anledning att hemlighålla epidemin, som fick stor utbredning i landet.
Under några månader spreds sjukdomen över stora delar av Europa, Indien och Kina samt delar av Sydamerika och Afrika. Epidemin minskade i intensitet kring årsskiftet 1918-1919 men blossade sedan upp tidigt 1919. På vissa platser, bland annat i Europa och USA, uppstod vad som kan räknas som Spanska sjukans fjärde våg under vintern 1920.
Just nu pågår ett tvärvetenskapligt forskarprojekt som ska öka pandemiberedskapen. Fokus sätts på de fyra influenspandemier som drabbat världen under de senaste 120 åren (Ryska snuvan 1889-1890, Spanska sjukan 1918-1920, Asiaten 1957-1958 ock Hongkonginfluensan 1968-1970).
Projektet vill undersöka hur de påverkat det svenska samhället utifrån historiska, medicinska, sociala, ekonomiska och demografiska aspekter. Det innefattar analyser av beredskap och resurser i relation till epidemilagstiftning, sjukvårdsorganisation, media, politiska förändringar och ekonomisk utveckling. Allt för att förbättra beredskapen inför framtida influensapandemier.
Fyra personer är sysselsatta med projektet – Fredrik Elgh, laboratorieläkare, Helena Palmgren, infektionsläkare, Elisabeth Engberg, historiker och Svenn-Erik Malmelund, historiker/demograf.
Källor
Smittskyddsinstitutets tidskrift Smittskydd nr 6 2006.
Uppsats av Jonas Månsson ”Spanska sjukan Den medicinska professionen och samhällets reaktioner” 10 poäng vetenskaplig baskurs, lärarprogrammet Umeå universitet HT 2006.
Byske kommunarkiv E I:3 Kommunalnämndens handlingar och skrivelser 1906-1918.
Burträsk kommunarkiv A I:4 Kommunalnämndens protokoll 1916-1923.
Genom den forskning som Elisabeth Engberg har gjort i Skellefteå kommunarkiv har det visats sig att det finns en del intressanta handlingar i kommunarkivet för projektet. Här nedan redovisas några av dessa handlingar, som man kan läsa genom att klicka länkarna.
Uppgifter från kommunalnämnden till provinsialläkaren om det allmänna hälsotillståndet i Byske landskommun 1918
Länk till 4 sidor (pdf).
Broschyr från Kungliga Medicinalstyrelsen ”Råd och anvisningar för förhindrande av influensasmittans spridning”
Länk till 2 sidor (pdf).
Kommunalnämndens protokoll från Burträsk landskommun den 12 oktober 1918.
Länk till 1 sida (pdf).