2025-03-12 Maurliden, ”Byn som försvann”
Vid onsdagens Cafékväll berättade Hans-Erik Lundmark, Skelleftebygdens Släktforskare, engagerande och med inlevelse om Maurliden ”Byn som försvann”. Foto Lars-Eric Lidman
Byn Maurliden, är belägen i Norra Västerbottens inland, i norra delen av Norsjö kommun. Maurliden registrerades första gången år 1808.
De första nybyggarna i den blivande byn var Lars Olofsson, född 1772 och hans hustru Sara Andersdotter, född 1776. Lars var bördig från Skråmträsk. Han avled 1862, vid 90 års ålder. Sara kom från Varuträsk. Hon avled 1840. Paret gifte sig 1805 och fick tre döttrar och två söner. Första huset byggdes år 1804.
Som mest, runt 1890, hade byn Maurliden 17 invånare. De krävande livsförutsättningarna präglade i hög grad de boende i byn. Långa avstånd till handel och service krävde naturahushållning. Något som bibehölls ända in på 1950-talet. Man levde på det naturen gav, som till exempel jakt, fiske, jord- och skogsbruk. Jordbrukets arealer gav små skördar. Det var möjligt att hålla tre till fem kor samt gris och häst. Bybornas förmåga att lyckas är beundransvärd!
Samhällsutvecklingen i landet under 1960-talet innebar stark nedskärning av verksamma jordbruk i landet. Förloppet var detsamma i Maurliden och medförde att den tidigare fasta befolkningen flyttade till närliggande byar med bättre utkomstmöjligheter och service. De sista verksamma invånarna flyttade från Maurliden år 1972. I dag finns inga hus kvar på platsen.
Boliden AB startade gruvdrift där år 2000. Brytningen avslutades år 2020.
Text: Lars-Eric Lidman
2025-02-05 Om Lokalhistoriska portalen
Onsdagen den 5 februari höll Skelleftebygdens släktforskare en Cafékväll som p.g.a. ombyggnationen av Forskarrum var flyttat till Nordanå Café.
Stig Sandström, Skelleftebygdens Släktforskare, visade och berättade om Lokalhistorisk Portal för Skelleftebygden och dess applikationsportal för ca 20 intresserade åhörare. Foto Lars-Eric Lidman
Portalen delas av SKEFO, Skelleftebygdens släktforskare och Skellefteå Hembygdsförening. I portalen kan man läsa om evenemang och möten som föreningarna håller. Här finns också information om föreningarnas verksamhet, hur man löser medlemskap och mycket annat.
I portalen finns artiklar, byaböcker och mycket annat som berör Skelleftebygdens historia och dess invånare på olika sätt.
Det finns möjligheter att ladda ner många användbara böcker som PDF. Exempelvis Ulf Lundströms böcker om Skellefteå. Där finns också instruktions- och utbildningsmaterial.
Webbsidans sökmotor är lätt att använda för att leta efter namn, byar osv.
I portalen finns även en Applikationsportal. Den innehåller både gratissidor och betalsidor. Där finns inskannade tidningar från år 1848 och framåt från Skellefteområdet. Det är bl. a. Fjällörnen, Skelleftebladet, Skellefteå Nya tidning, Norran m.fl. I dag finns totalt över 386 000 sidor inskannade.
Tidningsprojektet är inte det enda av släktforskarföreningens projekt man kan ta del av utan även det stora fotoprojektet där föreningen har skannat in mängder av foton och sedan skapat en sökbar databas av dessa. Närmare 26.000 foton är digitaliserade.
I applikationsportalen finns även alla nummer av medlemstidningarna Roten, Lilla Skelleftebladet samt Skelleftebygden. Dialektlexikonen finns här där ord kan sökas och där man kan höra dem uttalas på bonnska.
Text: Helena Wikman/Lars-Eric Lidman
2024-03-16 Gustaf Vasa och Skelleftebygden.
Ett 20 tal personer kom och lyssnade på när Rolf Granstrand berättade om Gustav Vasa och Skelleftebygden.
Rolf började med att berättade om Skellefteå socken och alla 70 byarna som hjälptes åt att bygga upp Skellefteå sockenkyrka under 1500 talet. När kyrkan byggdes så fanns de inga kyrkbänkar att sitta i utan man fick stå under högmässan. Kyrkbänkarna byggdes till senare. Skellefteå sockenkyrka var övre norrlands andra största kyrka och den har flest bevarade skulpturer i Luleå Stift.
Därefter berättade Rolf om kopplingen mellan Gustaf Vasa och Skelleftebygden. Socknens Kyrkoherde Andreas Olai f. 1512 var född och uppvuxen i Uppsala. Han var känd av Gustav Vasa från tiden i Uppsala. Det är sannolikt så att Andreas Olai hade kungens förtroende i uppgiften att sprida den nya läran, lutherdomen, bland allmogen i Skelleftebygden, en allmoge som till en början var mycket avvisande. Gustav Vasa tyckte säkert att Andreas Olai skulle var en lämplig man att sköta om Skellefteå socken. Så han sände honom upp till Skellefteå socken.
Andreas Olai gifte sig med Anna Andersdotter från Storkåge nr. 4. För att driva ett så stort prästboställe som det var så behövdes de en stark kvinna vid kyrkoherden sida och det var hon. Prästfamiljen fick behålla det stora prästbordet, när kollegorna i Umeå och Luleå blev av med sina. De omvandlades till fogdegårdar på 1550-talet. Anna hade åtta drängar och åtta pigor som hjälpte till att driva prästbostället medan kyrkoherden var ute i bygden och sköte sina uppgifter. Makarna fick tio barn, fyra pojkar och sex döttrar. Alla döttrarna gifte sig med präster. Andreas Olai tjänstgjorde som kyrkoherde i Skellefteå socken mellan åren 1544 -1569, knappt 25 år. Han avled 1569 endast 57 år gammal
Gustav Eriksson Vasa besökte veterligen aldrig Norrland förutom tinget i Delsbo 1527. Men Rolf lät oss leka med tanken; tänk om Gustav, hans drottning Margareta och barnen fick en inbjudan till sommarsemester hos Andreas och Anna på prästgården i Skellefteå något år mot slutet av 1540-talet?! Det finns trots allt en del luckor i Gustavs Vasas kalender från de här åren. Så varför inte … ?
Rolf kunde verkligen fånga åhörarnas intresse genom sitt inspirerande sätt att föreläsa.
Text och foto: Lilian Sundman
2024-02-06 Skellefteå museums samlingsdatabas
Ett 15-tal intresserade kom till cafékvällen för att lyssna till kvällens gäst, Roland Johansson som visade vad som finns i Skellefteå museums samlingsdatabas. Databasen, som är publik, vilket innebär att man kan söka i den själv, innehåller arkeologiska föremål, fotografier, konstföremål, kulturhistoriska föremål, personer och företag, enskilda samlingar och utställningar. I Databasen finns, för närvarande, 82 075 fotografier, 1668 arkeologiska föremål och 27 625 kulturhistoriska föremål med mera.
Roland visade hur man söker i samlingarna och gjorde nedslag i fotografisamlingen, i konstföremål, enskilda samlingar och personer och företag. I enskilda samlingar visade han bland annat Josef Östlunds arkiv och Nordiska museets kulturhistoriska undersökningar över bebyggelsen i Skellefteå stad år 1942.
Ett väldigt intressant föredrag och det blev många frågor och diskussioner och de som kom var mycket nöjda med kvällen. Under kvällen bjöds det också på kaffe och kaka.
Text och foto: Lars-Eric Lidman
2023-11-07 Databasen Familia och nyheter i ArkivDigital
Skellefteåbygdens Släktforskare hade Cafékväll den 7 november kl. 18.00 på Forskarrum Nordanå, Skellefteå Museeum.
Cafékvällen besöktes av ett 20 tal personer och Lars-Eric Lidman presenterade databasen Familia som ersätter den gamla databasen Indiko. Det är en databas från Demografiska databasen på Umeå Universitet och i Jörn.
I Familia kan du hitta dina rötter. Den är gratis att använda och innehåller församlingar i Norra inlandsområdet, Västerbottens och Norrbottens kust- och inlandsområden, Skellefteområdet med nytillkomna församlingar som Burträsk, Lövånger och Nysätra samt församlingar runt Sundsvall och Linköpingsområdet. Databasen täcker åren 1629 -1912 beroende på vilket område det är.
Familia har utvecklats och testats med både Chrome och Firefox. Familia har koppling till Riksarkivets kyrkböcker. I programmet kan du lätt söka dig fram med stöd av en användarguide.
Efter en kort fikapaus där det bjöds på kaffe och kaka så fortsatte Lars-Eric med att visa nyheter på släktforskningsprogrammet ArkivDigital.
Text Lilian Sundman
2023-10-03 Lilian Sundman om den släktforskning hon gjort om nyläsaren Gerhard Gerhardsson och hans ättlingar
Tisdagen den 3 oktober inbjöd Skelleftebygdens släktforskarförening till en kafékväll på forskarrum, Nordanå.
Ett tjugotal åhörare kom för att lyssna på Lilian Sundman som pratade om den släktforskning hon gjort om nyläsaren Gerhard Gerhardsson och hans ättlingar.
Forskningen om Gerhard Gerhardsson, som har tagit henne ca 3,5 år att göra, har utmynnat i en bok som innehåller ca 1650 ättlingar till Gerhardsson
Gerhard Gerhardsson föddes den 14 juli 1792 i Fällfors. Han blev med tiden en djupt troende man.
År 1814 fick han kontakter med Lars Andersson i Norrbotten som berättade om den glädje som nyläsarna i Norrbotten funnit. Efter mötet gick Gerhard igenom en andlig kris och anslöt sig så småningom till nyläseriet.
Han åkte runt i byarna och höll bönemöten och blev med tiden en drivande kraft i nyläseriet i Västerbotten. Han var en förgrundsgestalt i många av de strider som blev mellan svenska staten och kyrkan mot nyläsarna och nyläseriet. Han var ofta i klammeri med rättvisan för sin tro.
Under sin livstid flyttade han och familjen många gånger och till slut hamnade de i Bygdsiljum där Gerhard dör 1878 i en ålder av 86 år.
Det finns en minnessten rest över honom på Burträsk kyrkogård.
Lilian beskrev Gerhards levnad och livsverk på ett gripande och målande sätt och det kom många frågor och diskussioner från publiken efteråt.
Är du intresserad av boken så kontakta Lilian på epost: lilian.sundman16@gmail.com
Efter fikat fortsatte Lilian att berätta om hur det var att leva i Sverige under 1800-talet, den tidsperiod som Gerhard Gerhardsson levde i. Århundradet kom att kallas ”Det långa århundradet” men också för ”Industrialismens århundrade” Bondesamhället övergick mer och mer till att bli industrisamhälle.
Text och foto Lars-Eric Lidman
2023-03-14 Christer Nyström visade film
Skelleftebygdens Släktforskare bjöd in till Cafékväll tisdagen den 14 mars på Forskarrum Nordanå.
Gäst var Christer Nyström känd filmare som kom och visade en film om kriget 1808–1809. En mycket intressant och bra film som fängslade deltagarna.
Efter den filmen bjöds det på fika.
Sedan visade Christer en film om hur vi firade Skellefteå 100 år och samt en om det blomstrande Skellefteå efter krigsslutet år 1945. Ett 40 tal personer mötte upp och alla var mycket intresserade. Christer berättade mycket om bygden och deltagarna ställde frågor som besvarades briljant. Deltagarna var mycket nöjda med kvällen och tackade för sig.
Text Lilian Sundman; Foto Göran Bergqvist
2023-02-07 Robert Tedestedt berättar om sin nya bok
Den 7/2 2023 så gästade Robban Tedestedt oss och berättade om sin nya bok
Vi var ett 20-tal personer som lyssnade med stort intresse på hela historien om hur vår idrott i Skellefteå och om bygdens stora idrottshistoria, vilka föreningar som funnits och fortfarande finns kvar och har verksamhet.
Han berättade om vår utveckling inom hockeyn och att det startade med bandyn nere på Skellefteälven som sedan flyttades upp till Dammvalla där det byggdes en bandyrink. AIK bildades den 1juli 1921 men det var bandyn som var den dominerade idrotten som sedan kom att kombineras med bl.a. ishockey.
AIK spelade sin första match den 19 februari 1943 och förlorade mot Piteå med 5-4.
Det bildades många hockeyklubbar i Skelleftebygden och man spelade många matcher mot varandra. Han berättade även om några av vår stora idrottare och hockeyspelare och deras bedrifter.
En bok som är mycket läsvärd som alla bör läsa. Den är på 250 sidor med många bilder som gör boken lättläst. Robban var mycket engagerad och fängslade oss åhörare och många frågor ställdes.
Vi rekommenderar denna bok varmt.
Text och foto Lilian Sundman