Byn firade bemärkelsen den 22 juli.
Kulturell tillbakablick över byn
Nedan en artikel från tidskriften Västerbotten från 1976.
Ovan: Utsikt mot Brännfors sågverk.
BRÄNNFORS
1760 privilegierades ett finbladigt sågverk vid Brännforsen i Åbyälven. Delägarna, kyrkoherden i Skellefteå, Pehr Högström, borgmästare Nils Kröger, rådman Carl Sterner samt handelsmännen Johan Månsson Sterner, Samuel Degerman och Jonas Uddman, alla från Piteå, fick endast inrätta två av begärda fyra ramar. I stockfångst tilldelades 2 000 träd på kronoallmänningar utmed älven. Sågen beviljades sex frihetsår och var länge befriad från stubböresavgift. För såghusbygget kontrakterades 1761 Christian Kramm. Två år senare uppfördes en gårdsbyggnad. Vid skattläggningen 1790 uppgick årstillverkningen till 1220 tolfter, räntan sattes till 35 tolfter.
Ytterligare två ramar inrättades 1818. Man fick nu tillstånd att för salusågning använda 2 455 växande och 246 torra träd. 1826 utökades stockfångsten med 1 748 träd på kronoallmänningar innanför lappmarksgränsen. Vid Renholmen, vilken liksom sågstället upplåtits av Åby byamän, hade sågverket sin lastageplats. Dit måste sågvirket först föras 1/8 mil på land och därefter flottas 1/4 mil.
Vid förnyad skattläggning 1828 befanns att krononybyggen anlagts på de 1760 tilldelade stockfångstskogarna. Tillverkningen vid sågen uppgick detta år till 1 666 2/3 tolfter. Räntan skulle utgöra 1/35 härav. Vice borgmästaren och handlanden E M Degerman innehade nu tillsammans med sin moder den största andelen i sågverket.
Sågens inspektor och disponent Nils Lundström ägde 1/18. Bland övriga delägare fanns bataljonsläkaren N E Åmans stärbhus, brukspatron E Degerman, avlidne grosshandlaren Öhmans arvtagare, kofferdikaptenen Johan Sandström och hemmansägaren Lars Kågeman.
Såghuset ombyggdes dels på 1810-talet, dels på 1850-talet. Vid det senare tillfället höjdes byggnaden från två till tre bottnar. Av de fyra ramarna var två i gjutjärn och två i trä, de drevs med ett järn- och ett trähjul. 1876 hade järnhjulet bytts ut mot ett trähjul, vilket resulterat i att såghastigheten som tidigare varit 25-30 slag i minuten fördubblats. Ett särskilt kantverk hade också inrättats.
1874 avled patron Nils Lundström, son till den tidigare disponenten med samma namn och under många år sågverkets kraftfulle chef. Han efterträddes av patron C A Hedquist från Piteå, som också var delägare i sågen. Hedquist var ännu disponent när Aktiebolaget Storfors 1887 förvärvade sågen av Brännfors Sågverksaktiebolag. Sågen var då utrustad med två dubbla ramar. Årstillverkningen uppgick till 2 500 standards.
Redan i början av 1800-talet hade vattensågens ägare umgåtts med planer på en ångdriven såg, planer som förverkligades i slutet av 1880-talet då Brännfors Ångsågs-aktiebolag bildades och en ångsåg (i drift 1890) anlades vid lastageplatsen på Renholmen. Vattensågen drevs ytterligare 19 år, eftersom dess privilegier inte fick överflyttas till ångsågen. Först 1909 lades Brännfors sågen ner. I senare tid har sågverksrörelse bedrivits av A. Burström (en eldriven cirkelsåg).
GAGSMARK
En såg anlades före 1870 av byamännen med en vattendriven ram. Verksamheten nedlades omkring 1890. Ytterligare en såg anlades 1914 för husbehovssågning. Den bestod av en ram, som drevs av en vattenturbin på ca 35 hästkrafter. Vattenbristen gjorde, att sågen vissa år stod helt stilla. Verksamheten nedlades på 1920-talet. I senare tid har G. Olofsson och H. Lundmark drivit en elektrifierad cirkelsåg.
TVÄRFORS
Ett sågverk anlades omkring 1870 med en vattendriven ram för husbehovssågning. Verksamheten nedlades 1876.
RENHOLMEN
Ångsågen i Renholmen uppfördes åren 1889-1890. Ägare var intressenterna i Brännfors vattensåg. De flesta av dem var bosatta i Piteåområdet. Brännforsanläggningen övergick så småningom i Piteåbolaget Storfors AB:s ägo. Ångsågen i Renholmen var en omlokalisering av Brännfors gamla vattensåg (se dito). Den goda hamnen i Renholmen och läget vid Åbyälven gjorde Renholmen till en ur transportsynpunkt väl vald plats för en ångsåg. För att poängtera sambandet mellan Brännfors och Renholmen kallades också ångsågen för Brännfors ångsåg.
Åbyns by:s stämmoprotokoll 1885 (nedan)
Originalet finns på Folkrörelsearkivet i Skellefteå
Ett utdrag ur skolkatalog över Brännfors såg (nedan)
Originalet finns på Kommunarkivet i Skellefteå.
Obs! Klicka på bilderna nedan för förstoring (pdf).
Debiteringsuppbördslängd för Kommunalutskylder i Byske kommun år 1900 (nedn)
Originalet finns på Kommunarkivet i Skellefteå
Åbyns elektriska förening bildad 1918 (nedan)
Originalet finns på Folkrörelsearkivet i Skellefteå.
