Demografiska databasen lämnar månadens inslag.
Rubriken är titeln på en ny bok från Demografiska databasen, som visar att lokalhistoria också kan ha något att tillföra gymnasieskolans undervisning. Genom de digitala källmaterial som finns tillgängliga över Internet; Indiko-kyrkböcker på nätet och Tabellverkets nationella statistik, kan eleverna i många fall beredas tillfälle att studera individ och samhälle i historien utifrån ett lokalt perspektiv. Här presenteras ett utdrag ur boken som är utformad som en lärarhandledning, riktad i första hand till lärare inom gymnasieskolan. Arbetsuppgifterna är utformade för att visa på de digitala källornas mångsidighet och flexibilitet i undervisningssammanhang, inte bara inom ramen för historieämnet. Som uppgifternas utformning visar finns det oändliga möjligheter att anknyta till andra ämnen, såväl samhällsvetenskapliga som naturvetenskapliga. Förhoppningsvis kan materialet också ge uppslag till hur läraren själv kan formulera frågeställningar och konstruera arbetsuppgifter i anslutning till digitala källor.
Arbetsmaterialet ”Bland pigor, utvandrare och vanliga dödliga. Historiska problem i digitala källor.” redigerat av Elisabeth Engberg och Lotta Vikström kan beställas från Demografiska databasen. Boken omfattar 76 sidor och säljs för 100:- Mera information finns på Demografiska databasens hemsida.
Innehållsförteckning
Förord
Innehållsförteckning
Inledning 5
- Kyrkböckerna berättar 8
- Familjeliv under 1800-talet – en introduktion till familjehistoria 14
- När kriget drog förbi – demografiska följder av finska kriget i Skellefteå 1808-1809 15
- I hunger och dyrtid – nödåren i Norrland 1867-1868 21
- In- och utvandring i 1800-talets Sverige 28
- Sundsvallsstrejken 1879 38
- En kamp för överlevnad – spädbarnsdödlighet under 1800-talet bland barn födda inom och utom äktenskapet 41
- En befolkning i förvandling 45
- En fruktad farsot – kolera i 1800-talets Sverige 49
- Gammal man och ung fru – eller tvärtom? 51
- Mammor över 40 – en gammal eller ny företeelse? 53
- En nybyggarfamiljs öde 55
- Samiskt familjeliv – giftermålsmönster bland samer i Jämtland och Härjedalen under det sena 1800-talet 57
- Karduansmakare, skoflickare och sällskapsfruntimmer – yrken, status och samhällsförändring 60
- ”Fattigsverige” – sociala villkor och social förändring under 1800-talet 71
Liten befolkningshistorisk ordlista
Kontaktuppgifter
1. Kyrkböckerna berättar
Det svenska kyrkboksmaterialet är inte bara en ovärderlig kulturskatt utan också en världsunik källa till kunskap om människa och samhälle i förfluten tid. Ända sedan slutet av 1600-talet har församlingsprästerna gjort detaljrika anteckningar i kyrkböckerna om alla församlingsbor: man eller kvinna, barn eller vuxen, rik eller fattig spelade ingen roll. Ingen var för obetydlig – eller för respektingivande – för att undgå prästens systematiska notering av personuppgifter, familjeförhållanden, flyttningar och förehavanden.
Noteringar om de mest centrala händelserna i människors liv fördes i särskilda böcker, de s.k. ministerialböckerna. I dopboken antecknades alla nyfödda med namn, födelsedatum, dopdatum samt uppgifter om föräldrarna och var de var bosatta. Det noterades också om barnet var fött inom- eller utom äktenskapet. I lysnings- och vigselboken fördes anteckningar om ingångna äktenskap och i död- och begravningsboken noterades alla dödsfall. Flyttningar skrevs in i särskilda flyttningslängder, där vi än idag kan se vilka som flyttade till grannsocknen och vem som tog båten till Amerika.
Husförhörslängd från Hotagens församling i Jämtland.
Viktigast var kanske husförhörslängden, det longitudinella församlingsregister som uppdaterades varje år, där vi kontinuerligt kan följa individer och familjer under deras livslopp. Där finns uppgifter om kyrksamhet och kristendomskunskaper, vaccinationer, och flyttningar, och vi kan iaktta hur familjen och hushållet förändrades under livscykelns olika faser. Personerna skrevs in familjevis i de byar och på de gårdar där de hörde hemma. Överst på sidan fanns far i huset och därefter följde mor och barnen. På samma sida infördes/noterades även andra personer som bodde på gården, till exempel släktingar och tjänstefolk. I husförhörslängden fanns dessutom plats för prästens högst personliga anteckningar om sina församlingsbor.
De svenska kyrkböckerna har under årens lopp kommit att bli ett värdefullt källmaterial för forskare inom vitt skilda discipliner. Demografiska databasens digitaliserade kyrkboksmaterial har exempelvis använts för att studera allt ifrån namnskick till psykisk ohälsa i det förflutna.
Syftet med följande övning är att lärare och elever skall få tillfälle att bekanta sig med INDIKO – kyrkböcker på nätet, det webbverktyg som används för att söka i Demografiska databasens digitala kyrkboksmaterial. Övningen utgår ifrån registrerat källmaterial från Sundsvalls stadsförsamling och Gällivare församling, men går lika bra att applicera på andra församlingar.
A. Bekanta dig med INDIKOs sökfunktioner
- Sök på namn: Hur många i Sundsvalls stadsförsamling hette Andersson? Pröva även andra namn! Observera att olika stavningsvarianter kan finnas, t.ex. Olsson, Olovsson eller Olofsson. Använd därför gärna tecknet % som ett s.k. wild-card [Ol%son] för att gardera för olika sätt att stava när du söker på namn eller annan fri text. Läs mera om detta i avsnitt 9 i användarhandledningen till INDIKO.
- Sök på kön: Hur många män fanns i församlingen ett visst år? Hur många kvinnor? Träna även att använda statistikfunktionen. Gör ditt urval i sökformuläret och tryck på ”Statistik” istället för ”Sök”.
- Sök på årtal: Hur många män föddes 1821? Hur många kvinnor föddes 1864? Pröva även andra år!
- Sök på andra födelsekriterier: Hur många av kvinnorna som föddes 1864 var födda utom äktenskapet? Hittar du några trolovningsbarn? Var några av dem tvillingar? Pröva även andra år!
- Sök på social status: Hur många av männen i församlingen är registrerade som storföretagare? Hur många av männen i församlingen är registrerade som övriga arbetare?
- Upprepa nu övningarna för Gällivare församling. Vilka skillnader kan ni upptäcka?
- Försök gärna med egna kombinationer i sökfälten! Gör om samma övning med andra församlingar som finns tillgängliga i INDIKO. Jämför!
B. Social status
- Välj ut en ”storföretagare” och en ”övriga arbetare” i Sundsvall som båda har födelseåret 1850.
- Undersök vilka uppgifter som finns registrerade avseende dessa individer. Skiljer informationen sig åt? Om så, varför tror du så är fallet? Har dessa två personer några anhöriga? Hur ser deras respektive livshistoria ut? Var de födda i församlingen? Hur många gånger hade de flyttat, och varifrån?
- Gör om samma övning men undersök någon annan församling. Blir resultaten annorlunda?
C. Lars och Lisa
- Rikta nu uppmärksamheten mot Gällivare församling. Sök efter män som heter Lars med födelseår 1855. Sökningen kommer att resultera i att sju individer visas på träfflistan. Välj ut några av dessa män och titta på deras familjesituation. Var just denne Lars född i församlingen eller var han inflyttad? Hade han familj? Hur länge stannade han i församlingen? Vad arbetade han med?
- Gör om samma övning men sök istället efter kvinnor vid namn Lisa med samma födelseår, 1855. Vilka likheter och vilka skillnader ser du? Vad arbetade exempelvis Lisa med? Resultatet av övningen kommer sannolikt att visa att uppgifter om kvinnors sysselsättning ofta saknas i kyrkobokföringsmaterialet. De ”förlorar” sitt yrke när de gifter sig, vilket i sin tur innebär att många kvinnliga verksamheter blir osynliga i källorna och att många kvinnliga verksamheter saknas i kyrkböckerna. Vilka?
- Gör nu om samma övning men undersök istället Sundsvalls stadsförsamling. Vilka skillnader/likheter kan ni hitta mellan de två olika geografiska regionerna? Pröva även med andra församlingar som finns tillgängliga i INDIKO.
D. Att arbeta med individbiografier
Något som skiljer Demografiska databasens digitala kyrkboksmaterial från i stort sett allt annat kyrkboksmaterial som finns tillgängliga över nätet och via olika CD-skivor är att materialet är länkat. Varje enskild individ har fått ett unikt identitetsnummer i databasen och alla noteringar – från husförhörslängder, flyttningslängder och ministeriallängder – där denne förekommer har kopplats ihop med honom eller henne. Så har en mängd livsbiografier skapats som gör det möjligt att på ett enkelt sätt få en samlad bild av de händelser som finns noterade under en persons livslopp. Föräldrar, barn och syskon har också länkats ihop med varandra, vilket gör det möjligt att studera familjerelationer och att följa individer bakåt i flera generationer. De länkade individbiografierna är mycket väl lämpade att använda i undervisningssituationen och ger en unik möjlighet att synliggöra individens plats i historien genom att följa enskilda människor. Följande nio övningar kan användas för att bekanta sig med livsbiografierna. De berör inte sällan dramatiska och unika händelser och har valts ut för att de är spännande och intresseväckande, inte för att de på något sätt är representativa.
Individbiografierna kan sökas fram på tre alternativa sätt. Pröva gärna alla varianterna. Kom i samtliga fall ihåg att först markera aktuell församling!
- Skriv in det angivna unika identitetsnumret i rutan ”DDB-identitet” längst ned på söksidan.
- Sök på födelsedatum.
- Sök på volym och sida – använd fliken ”Sök/visa sida” i söksidans övre kant.
a. Dorothea Nilsdotter i Skellefteå, född den 25/9 1813, hade en stor familj. Hon har DDB-identitet 813000883.
Hur många barn födde Dorothea under sin livstid?
Hur många var tvillingar och trillingar?
Hur många barn nådde vuxen ålder?
b. Emma Karolina Vikdahl Andersson, född 9/8 1858 i Skellefteå med DDB-identitet 858002634 var ovanligt berest för att vara kvinna i 1800-talets Skellefteå.
Vart flyttade hon 1885?
Vilket yrke hade hennes man?
Dottern Sofia dog 1890. I vilken sjukdom?
c. Lars Levi Laestadius, född 1800 (DDB-identitet 800001928) och kyrkoherde i Karesuando under första delen av 1800-talet räknas som laestadianismens grundare. Än idag är barnrika familjer ett av väckelserörelsens kännemärken.
Hur många barn hade Laestadius själv?
Läs- och fördjupningstips om kyrkboksmaterial
En kortfattad beskrivning av kyrkboksmaterial i allmänhet och Demografiska databasens material i synnerhet finns på Demografiska databasens hemsida.
På riksskatteverkets hemsida finns även en utmärkt översikt av den svenska folkbokföringens historia genom tre sekler,
Se även Ulla Nilsdotter-Jeub, Parish records. 19th century ecclesiastical registers, Umeå 1993.
Egil Johansson, Kyrkböckerna berättar, Stockholm 1983.
Christer Lundh, & Tommy Bengtsson, Familjerekonstruktion på svenskt kyrkoboksmaterial. Problem och möjligheter, Lund 1989.
I Göran Graninger, Sven Tägil, Sven & Kjell-Göran Carlsson, Vägar till Nuet: Historia för gymnasieskolan 1800-1945, Solna 1984, finns ett kapitel om de svenska kyrkböckerna. Handböcker och läroböcker i släktforskning kan också fungera som en introduktion till kyrkboksmaterialet, se exempelvis
Kent Andersson & Henrik Anderö, Ordbok för släktforskare, Västerås 2006.