Skellefteå Museum lämnar månadens inslag.
Kulturmiljöavdelningen på Skellefteå museum har sedan våren -04 arbetat med ett projekt inriktat på att studera och beskriva utvecklingen i Boliden. Tanken är förutom att få mera kunskap om kulturmiljöns värden, också att försöka se hur dessa värden kan komma att påverkas i framtiden. Vi vill också söka nya metoder för att ta vara på kulturarvet från det moderna industrisamhället. Arbetet har lagts upp i fyra steg. De tre första stegen har genomförts i samarbete med Boliden AB, kommunens Bygg & miljökontor, Skebo samt Bolidens hembygdsförening. Under hela arbetet har vi också studerat Strömfors, som ju var det första gruvsamhället i trakten, och ställt utvecklingen där i kontrast till det nya samhället Boliden.
I Strömfors byggdes under 1925-1926 hotell, restauranger, caféer och affärer, förutom då ett större antal bostadshus.
1. Materialinsamling och beskrivning
Här har en stor del av museets personal varit inblandade i beskrivningar av bl a Bolidenbolaget och gruvhanteringen, det övriga näringslivet, den offentliga servicen, föreningslivet, fritiden o.s.v. Vi har genomfört en attitydundersökning om Bolidenbornas syn på samhället, samt ett mindre antal intervjuer. Vi har också försökt beskriva gatunätet, bebyggelsen, grönskan och olika former av platser i samhället.
Från 1927 till 1933 var Boliden en gigantisk byggarbetsplats. De nya husen sköt som svampar ur jorden. Det moderna industri-samhället växte fram.
2. Kulturmiljöanalys
Det insamlade materialet har vi i detta steg vävt samman och analyserat. Kulturmiljöanalysen beskriver utvecklingen som en sammanhängande helhet, den försöker lyfta fram viktiga element och avgörande förklaringar till att utvecklingen blev som den blev.
Boliden blev till ett mönstersamhälle. En plats där allt var nytt, där allt var modernt, där allt var välordnat, prydligt och rent. Boliden beskrevs på 30-talet som det nya Sverige.
3. Ortsanalys
Här har vi försökt få ett helhetsgrepp över samhället idag. Beskrivit strukturer och viktiga karaktärsdrag, belyst samhällets starka och svaga sidor. Vi har också försökt se vad olika tänkbara befolkningsutvecklingar skulle ge för konsekvenser för samhället. Utifrån detta har vi gett rekommendationer om vad som borde åtgärdas, vårdas respektive utvecklas för att Bolidens värden på bästa sätt skulle tas tillvara.
De lummiga trädgårdarna kringgärdade med Bolidenstaket, byggnadernas former och placering vid gatan och de slutna, intima gaturummen är några av de drag som karaktäriserat Boliden.
4. Presentation
För den utåtriktade fasen i projektet, som påbörjats nu i höst har vi anlitat regissören Stellan Olsson och scenografen Christina Lundström. De skall utifrån vårt insamlade material och våra analyser forma en utställning som presenterar projektet. Utställningen kommer att byggas upp med många olika medier. Bild, ljud och film kommer att få framträdande platser. Den moderna teknikens möjligheter att ”sätta liv” i gamla bilder kommer att utnyttjas, liksom tekniker för att manipulera bilder och se hur en miljö kan ha sett ut tidigare eller kan komma att se ut i framtiden. Tanken är att den här multimediautställningen skall visas i Boliden våren -06, men att den sedan skall vara flyttbar och kunna visas på andra lämpliga platser i länet. Vi hoppas att utställningen skall väcka stort intresse, men också nyfikenhet på Boliden som bostadsort och förståelse för de värden som samhället fortfarande erbjuder.