Författare: Ulf Lundström
Nedanstående material är kopior från Kunskapskällan (numera Forskarrum Nordanå) på Skellefteå Museum och Kommunarkivet i Skellefteå. Tyvärr så är materialet svårt att scanna p.g.a sitt skick, men i båda fallen kan man se originalmaterialet om man besöker resp. enhet. Materialet från Kunskapskällan är från deras microfilmade klipparkiv ut tidningar. Tyvärr framgår inte datum på när artiklarna införts.
Kulturell tillbakablick över byn
Hur har Drängsmark fått sitt namn?
Alla byanamn på -mark antas ha ett personnamn i förleden som dessutom är nordiska till ursprunget.Namnen har alltså bildats under den tid då de gamla nordiska personnamnen fortfarande dominerade. Alltså innan det kristna namnskicket slog igenom. Denna omständighet har använts för att datera namntypen.
Namnet är första gången belagt år 1500 då det skrivs Dregnmarc. Man har tolkat Drängsmark som innehållande ett mansnamn Dräng eller ett binamn Dräng, t.ex. om en person kallades Olof Dräng. Då får man förutsätta att Olof var en dräng, vars fornsvenska betydelse var ’tapper man, gosse, tjänare’. I danskan är betydelsen fortfarande ’gosse’. En dräng som tjänade hos en bonde kallades under 1500-talet till 1700-talet för legodräng. Men Dräng finns belagt som mannamn på vikingatiden och medeltiden så troligen är det mansnamnet som ingår i namnet. Mark betyder ’skog, nybygge i skog’.
Man har traditionellt tolkat marknamnen som att de bildats under 1200- och 1300-talen. Namn som innehåller -mark ligger strax väster om den äldsta odlade bygden. I Kågedalen är Kåge den äldsta byn och väster om byn ligger marknamnen Ersmark och Kusmark. I Skelleftedalen ligger Klutmark längst i väster i den odlade bygd som fanns under medeltiden. Drängsmark ligger väster om de sannolikt gamla byarna Frostkåge och Ostvik.
Nedan kopior på inskannat material från Kunskapskällan (numera Forskarrum Nordanå), Skellefteå museum.
Obs! Klicka på bilderna för en förstoring. (pdf)
Material skrivet av Ernst Westerlund.
Nedan, material om Nils Schillmark från Drängsmark.
Författare Aramis dvs Ernst Westerlund skrev artikeln ”Strövtåg i bygd och by. Varuträsk II. Drängsmark” i Norra Västerbotten No 49 B, MET (= Medarbetarnas Egen Tidning, bilaga till ordinarie tidning), s. 3 införd 1 maj 1923. Drängsmarksdelen av artikeln redovisas nedan.
Nedan material från Norran 1974
Nedan kopior på skannat material från Kommunarkivet.
Skolmatsedel från 1944-45
Hundskattelängd från 1946, även hundens namn.
Skattelängd från 1824
