Fornminnesföreningen lämnar månadens inslag.
Författare: Inga-Britt Hultmar
Väster om Fäbodselet i Vormbäcken, i småkuperad terräng, finns ett gammalt fäbodställe. Platsen är väl vald med ca 300 m till selet i öster och ca 200 m söder om en tjärn. På kullarna ligger husgrunderna och i sänkorna däremellan finns odlingarna. Enligt den muntliga traditionen skall fäbodarna ha anlagts av Lidsträskborna, vilket inte har kunnat verifieras. Likväl kan det ligga en stor sanning i detta, eftersom det var just från Lidsträsk människorna kom som insynade Björkås.
Det märkliga med denna anläggning är storleken. Här har påträffats husgrunder efter fyra bostadshus, lika många jordkällare, en bod samt ladugård. Dessutom kan man av spår i vegetationen ana att det funnits ytterligare byggnader, till exempel får- eller gethus. Fäbodanläggningar av den här storleken är inte vanligt förekommande i Västerbotten. Det är först nere i Hälsingland och Jämtland man finner anläggningar med fyra-fem fäbodstugor på samma plats.
I sänkorna mellan de tre kullarna finns två större uppodlade markområden. Här kan man fortfarande ana var potatislandet legat. Myllan är tjock och djup och tydliga fåror syns än.
Den gamla stigen, som gick från Kolvheden ut till Fäbodarna, finns fortfarande kvar. Visserligen har den nu avskurits av en ny skogsbilväg, som dragits fram förbi bostället Kolvheden, men kan ändå lätt följas.
Många frågor har hopats om hur denna anläggning kommit till. Vem eller vilka grundlade den och varför denna storlek? När och varför övergavs fäboden? De skriftliga källorna är få.
Efterforskningar om anläggningens historia har inte nått längre tillbaks än 1880-talet. På kartan från 1883 över avittringen finns hela fäbodområdet tydligt utmärkt och två av huskropparna inritade samt rågångar, skogs- och ängsmark. I ”Förslag till Skattläggning och Områdestilldelning för Kronoskattehemmanen i Björkås, Rökå, Berg och Krono Nybygget Bergås uti Malå socken af Westerbottens läns lappmark; upprättad vid afvittring år 1886” anges att fäbodarna är gemensamma för Björkås samtlige byamän. När så kartan över dessa byars skifteslag var klar 1892-93, alltså bara tio år efter den tidigare kartan, finns fäbodstället utmärkt endast som två områden med ”gammal linda”, det vill säga gammal åkermark, och inga huskroppar finns nu utmärkta.
Av detta måste man dra slutsatsen att fäbodstället nu var övergivet för länge sedan. Allt annat måste bli rena spekulationer om vem som uppfört anläggningen och när. En bra gissning är att detta kom till stånd någon gång i början av 1800-talet.
En annan idé, som verkar mer och mer trolig, ju mer man funderar kring våra byars historia, är att denna anläggning inte var ett fäbodställe från början utan en fast bosättning. Det hände emellanåt att vissa bosättningar aldrig insynades. Kolvheden, som ligger ungefär två kilometer väster om Fäbodarna, är ett sådant exempel. Ett annat exempel finns ungefär tre kilometer öster om Rökåberg. Kan det möjligen vara så att detta var den allra första bosättningen inom Rökåbygden?
Man kan även undra varför Björkås inte bebyggdes omedelbart efter insyningen? Det dröjde över 30 år innan man började bygga där. Kan man under tiden ha gjort ett försök till nybygge vid Vormbäcken? Men varför övergavs i så fall nybygget, och när? Var det allt för frostlänt? Var tillgången på uppodlingsbar mark för liten i närområdet? Ja, frågorna är många.Om detta var ett nybygge, som övergavs efter kort tid, är det logiskt att området senare användes som fäbod.
För ett par år sedan genomförde Rökåbygdens byaförening ett projekt för att dels rusta upp området samt stigen dit, sätta upp fina skyltar med anvisningar om vad som finns och hur man tar sig dit.
Finns intresse för en guidad tur till fäbodlämningen? Ring i så fall 0953-400 46 eller 070-294 71 05 för bokning och information.