Skellefteå Hembygdsförening lämnar månadens inslag. Under juli och augusti månader sker en utgrävning av Skellefteås förmodade medeltida hamn Kungsgropen. Skellefteå museum i samarbete med Skellefteå hembygdsförening och Institutionen för arkeologi och samiska studier vid Umeå universitet är delaktiga i projektet som finansieras av SLUP-medel, dvs. EU-pengar som förvaltas av Skellefteå kommun.
Undersökning sker på två olika platser, dels i den antagna hamnbassängen och dels på den plats där majbrasan ligger. I hamnbassängen har flera schakt tagits upp av grävmaskinisten Lennart Gustafsson. Miljöarkeologerna har tagit prover för att få fram hur området har sett ut vid olika tider, när viken upphörde att vara en havsvik och hur processen har sett ut. Området vid hamnbassängen har stått under en kraftig omgestaltning och har påförts ca 2,5 meter tjocka jordlager. Det kan tänkas att när kyrkstaden brann ner 1835 så skyfflades brandresterna ner i den sanka gropen och då följde både brandrester, knutstenar och brostenar med.
Men även under 1900-talet har det skett stora saker. På ett foto intill där vi ser brädgården vid Skellefteälven uppifrån sluttningen kan man på fotot se nedgrävningar i backen. Eftersom brädgården finns kvar torde grävningen ha skett omkring 1920. Brädgården användes av Klintfors såg i Stämningsgården som var i gång till 1920. Men det är oklart om brädgården försvann just 1920 eller om det skedde något senare.
På kartan över Prästbordet från 1917 tycks backen ha ett annorlunda utseende mot idag och sannolikt har grävningen inte ägt rum då. Sedan sker även något under 1930-talet när södra kyrkogården anläggs söder om landskyrkan. Vid detta tillfälle tog man jord i backsluttningen där utgrävningarna sker idag. Nere under påfyllnadsmassorna i den förmodade hamnbassängen finns en risbädd som möjligen kan ha anlagts för att ta sig fram i det sanka området. Uppe i backen vid majbrasan grävs en kyrkstad från 1700-talet ut och arkeologerna har funnit flera mynt från 1700-talet och det äldsta är från 1682. Vidare tegel, spikar och det vanligaste fyndet är rester av kritpipor. Vid grävningen har även ett golv eller tak kommit fram. 
Vykortet t.v., Skellefteälv från kyrktornet: Här ser vi brädgården vid Skellefteälven och ser en byggnad som hörde till anläggningen. Det stora huset i sluttningen nedanför Bonnstan är flottningsföreningens stora båthus. I förgrunden ser vi sockenstugan. Vägen som går ner till brädgården har inte samma sträckning som idag utan gick förbi sockenstugan och gick snett mot öster. Hitom brädgården ser vi ett staket som även finns utmärkt på kartan från 1917. På den hitre sidan om staket finns närmare Bonnstan en lada och sannolikt har den här marken använts som slåttermark. I backen vid Bonnstan ser vi flera stigar – en av dessa bör ha gått till den källa som låg i backsluttningen.
Vykortet t.v., Skellefteå Bondstaden. Här ser vi tydligare hur området nedanför Bonnstan såg ut. Detta kort är taget efter senare än det förra eftersom området nedanför backen har nu börjat växa igen med sly. Men brädgården finns fortfarande kvar. Möjligen skulle vykortet gå att tidfästa genom att kolla uppgifter om vykortsförlaget Almquist & Coster i Helsingsborg.
Fotot är taget 1903. Här ser vi mest området ovanför backsluttningen. Vi ser ett staket som går nedför backen och går fram till älven. Staket är gräns mellan första och andra komministerbostället. Gränsen kan även ses på 1917 års karta.
Kartan ovan, från 1917. Originalkartan fanns ursprungligen i Skellefteå landsförsamlings arkiv men är nu tillsammans med stora delar av arkivet skickat till landsarkivet i Härnösand. En kopia av kartan finns på Skellefteå museum. För fortsatta studier är det angeläget att återfinna beskrivningen till kartan som bör finnas på landsarkivet. Beskrivningen finns inte i Skellefteå landsförsamlings arkiv.
Idag finns en lada som står intill bron till Kyrkholmen. Ladan vid bron stod tidigare uppe vid landsvägen mellan Bonnstan och församlingshemmet alldeles intill den stora backsluttningen. Ladan som låg på gränsen mellan första och andra komministerbostället flyttades 1972 till sitt nya läge vid älven. Ladan fanns inte på sin plats vid landsvägen på 1917 års karta men finns med på den ekonomiska kartan från 1954. Däremot finns en lada på 1917 års karta ungefär vid nuvarande majbrasplatsen där arkeologerna gräver. Kan denna lada ha flyttats närmare Bonnstan i samband med att backen vid majbrasan grävdes ut? Den som talar för detta är att ladan är uppförd i två våningar och anpassad till backsluttningen. Dörren i bottenvåningen vätte mot nedre delen av backen och dörren på andra våningen kunde man nå från övre delen av backen.
För att nå en ökad klarhet över hur området har förändrats under 1900-talet bör kyrkofullmäktiges protokoll gås igenom.
Mera information om utgrävningen finns på Skellefteå museums hemsida.