Lokalhistoriskt institut lämnar månadens inslag.
Författare: Ulf Lundström
I Lappvattnet vid Burträsk fanns ett hemman år 1539 vilket ägdes av Erik Olsson som var bonde på gården 1539-1561. De allra flesta åren redovisas han under den stora byn Burträsk som omfattade all bebyggelse runt sjön Burträsket, dvs. Åbyn, Gammelbyn, Moren, Bodbyn, Kvarnriset och Lappvattnet. Gården hade 1543, 14 spannland åker, 2,2 hektar samt 20 lass äng. Erik Olsson var nämndeman på tinget 1539-1549. År 1553 hade han ett fjällträskfiske i Lappselet som ligger i Risåns dalgång. År 1548 delades hemmanet och sonen Holger Eriksson blev ägare till halva hemmanet. Hemmanet redovisades 1558 under Ytterbyn som var en benämning på Bodbyn samt bosättningarna i Lappvattnet och Kvarnriset. Erik Olssons hemman var 1559 på 6½ markland, dvs. något större än Holger Erikssons hemman.
Sonen Olof Ersson tog över fadershemmanet 1561. Enligt Johannes Bureus var han gift med Mariet Nilsdotter från Falmark 10 och makarna hade barnen Margareta som var gift med Per Svensson i Lappvik i Lövångers socken, Karin som var gift med Torfast Olsson i Svensbyn i Piteå socken, Kerstin som var gift med Erik Ersson i Öndebyn i Bygdeå socken, Hångel i Lappvattnet, Elisabet som var gift med Nils Olsson i Hedensbyn, Erik vilken dog som barn, Mats som var död, Lussi som var gift med Olof Jönsson i Avan i Lövångers socken, Lisbet som var gift med Per Persson i Medle, Erik i Västanbyn samt Sven Djäkne i Uppsala som var död när Bureus skrev släktkrönikan ca 1608.
På vintertinget 1570 fick Olof Ersson böta 10 mark för att han hade gjort ett ”förfiske” som låg ovanför kungens fiske och där han fått lite ål. Fisket låg troligen i Bureälven. Vid Älvsborgs lösen 1571 ägde han 20 lod silver, 60 mark i pengar, 2 skålpund koppar, 11 kor, 4 stutar om 2 år, 3 kvigor om 1 år, 32 får och getter, 4 svin samt 2 hästar för 22 ½ mark. Egendomen värderades till 350 mark. Olof Ersson var birkarl 1590, dvs han hade rätt att handla med samerna. År 1599 hade han som en förgångsförmån 100 lod i silver.
Sonen Holger Olsson ägde hemmanet från 1599 då han hade 10 tunnors utsäde, 14 kor, en kviga, 25 får, 10 unga får, 2 risbitar (unga getter), 13 getter, 5 gamla svin, 6 unga svin, 2 hästar, ett sto samt 60 lod silver. I skatt fick han betala 2 daler, 3 mark, 5 öre samt 6 penningar. En av hans hästar var ”utgammal”. År 1606 ägde Nils Ersson en del av hemmanet så att det fanns 3 gårdar i Lappvattnet.
Holger Eriksson blev 1548 ägare till halva hemmanet. Han var endast ägare till 1552 och tycks sedan ha avlidit. Hans änka hustru Karin ägde gården i hjälpskattelängden 1553 då hon hade 10 kor. Karin tycks gifta om sig med Nils Jakobsson som ägde gården från 1554 och fortfarande 1580. Enligt Johannes Bureus var han en son till Jakob Mosesson på Fällan 1 i Lövångers socken. Nils Jakobsson skulle enligt Bureus ha varit äldste son till Jakob Mosesson och född utom äktenskapet, s k oäkta son. Nils Jakobsson hade enligt Johannes Bureus barnen Moses i Burträsk, Ingrid som var gift med Olof Larsson i Brände, Kälug som var gift med Olof Andersson i Ultervattnet i Bygdeå socken samt Malin som var gift med Hans Olsson i Tåme.
År 1559 var gården på 6 markland vilket motsvarar halva arealen från 1543. Vid Älvsborgs lösen 1571 hade Nils Jakobsson 10 lod i silver, 50 mark i pengar, 2 skålpund koppar, 7 kor, 2 stutar om 2 år, en stut om ett år, ett antal får och getter, 3 svin samt en häst för 13 mark. Egendomen värderades till 228 mark.
Nils Jakobsson fick 1554 böta 3 mark för mökränkning. År 1570 fick han böta 10 mark för att han sålt en korsräv under förbjuden tid. Även räven blev konfiskerad. I samband med detta mål är namnet Lappvattnet belagt för första gången, i formerna ”lappe uat” och ”lappe uatn”.
Per Holgersson som var en son till Holger Eriksson tog över en del av hemmanet 1571 och ägde sedan hela hemmanet åtminstone till 1606. Han blev en förmögen man och hade 1599 14 tunnors utsäde, 19 kor, 5 kvigor, en tjur, 12 får, 3 unga får, 2 risbitar, 8 getter, 3 gamla svin, 6 unga svin, 2 hästar, ett sto samt 100 lod i silver.
Lappvattnet är en intressant plats på 1500-talet med en familj där huvudmannen är birkarl. Eftersom byn ligger vid den långsträckta åsen som sträcker sig från trakten av Sorsele ner till havet vid Ånäset verkar samerna ha passerat byn under vintern. På den här tiden hade inte samerna tama renhjordar utan de kom troligen ner till kusten för att jaga och fiska. Gården hade sitt fjällträskfiske vid Lappselet vid Risån vilket också antyder att samerna vistats där. Barnen till Olof Ersson gifter sig med bönder och handelsmän som bor vid andra åsar såsom Olof Jönsson i Avan i Lövångers socken som bodde nära samma ås som passerar Lappvattnet. En annan dotter var gift med Per Svensson i Lappvik vilken ligger nära den ås som passerar Bureå. Det är kanske ingen tillfällighet att ordet lapp- även ingår i detta bynamn. Släkten var förmögen och tydligen inflytelserik. Ett tecken på detta är att barn gifter sig i andra socknar såsom Lövånger, Bygdeå och Piteå. Sonen Sven Djäken som tydligen hade en utbildning bodde i Uppsala. Lappvattnet tycks alltså på 1500-talet ha varit en kontaktpunkt mellan kustens bönder och inlandets samer. Sannolikt har samerna färdats efter åssträckningarna.