Författare: Margareta Lindström
 |
|
| Johan Petter och Klara Lindström fotograferade i Kiruna 1910. |
J.P. Lindström byggde flera hus på sin fastighet. |
Johan Petter Lindström (1850-1938) är född i Finnträsk, hustrun Klara kommer från Lillkågeträsk och är två år yngre. De gifte sig 1873 och fick med åren elva barn. De äger ett hemman ”söromträsket” där de bedriver jord- och skogsbruk. 1911 är Johan Petter 61 år och har en god vana: han skriver i almanackor mycket om det som händer hemma och i byn.
Två sådana finns sparade från det här året, den ena är från EFS där Johan Petter var medlem och den har plats för anteckningar. Den andra almanackan är omgiven av sidor med annonser från butiker och företag. Den distribuerades förmodligen gratis till alla hushåll och ger en intressant inblick i vilka varor som då fanns till gängliga för gemene man.
I 1911 års Almanack annonserades bl.a. om Kron-liar och tröskverk.
Något om Sverige, socknen, byn och gården
Almanackan inleds med information om kungahuset och kungafamiljen, Gustav V är kung sedan 1907. Därefter kommer statistiska uppgifter om Sverige. Folkmängden (1909) är 5,4 miljoner och 76 % av befolkningen bor på landsbygden. I Finnträsk som tillhörde Byske socken bodde det enligt folkräkningen 1900, 138 personer. Troligen är det några tiotal fler som bor i byn år 1911. (Det finns en folkräkning från 1910 som håller på att digitaliseras men den är ännu inte lättillgänglig.) Det redogörs för landets finanser, men siffrorna är knapphändiga och inte så lätta att tyda. Men historisk statistik informerar om att skattetrycket år 1911 är 8,4 %, idag (2009) är det 47,2 %. Om två år, alltså 1913, införs allmän folkpension och därmed inleds det sociala reformprogram som kommer att öka skatterna successivt.
Eftersom skatterna är låga blir det inte så stor budget för skola och sjukvård. I Finnträsk har man byggt skolhus med lärarbostad som stod klart 1896. Till det fick man inga allmänna medel och byborna bidrar fortfarande 1911 till bl.a uppvärmning av skolhuset.
I Byske finns det sedan drygt tio år sjukstuga och apotek, och ett epidemisjukhus öppnas 1912. En artikel i almanackan informerar om ”tänderna och deras vård”, det har gjorts en omfattande undersökning på skolbarn och 95 % lider av tandröta eller ”karies”. Man förklarar hur viktigt det är med tandborstning och beskriver noggrant hur den ska utföras. Artikeln avslutas med krav på statliga anslag och privata donationer för att nå målet om en rationell tandvård i en nära framtid.
Statsminister är högermannen Arvid Lindman, vilket inte nämns i almanackan. Men den innehåller en annons som uppmanar jordbrukarna ”förenen Eder uti Allmogeförbundet” för att ”uppnå ett gott ekonomiskt och socialt slutmål”. Det skulle hållas val i september 1911 och det var första gången som allmän rösträtt tillämpades för män. I valet blev liberalerna största parti med 40,2 % och dess ledare Karl Staff blev statsminister. Socialdemokraterna ökade till 28,5 %, bönderna hade ännu inget parti som fick något inflytande.
Jordbruket
På gården i Finnträsk odlar man potatis, havre, blandsäd, korn och rovor. Det är en intensiv period i slutet av maj och början av juni när sådden pågår. Den 30 maj skriver Johan Petter ”radsåningsmaskin” och alla tegar som sås och mängden utsäde anges. Slåtter och skörd pågår från slutet av juli till slutet av september, den 9 augusti ”slagit färdigt”, den 28 augusti ”skurit färdigt korn”. Den 28 september har de tagit upp all potatis, det är ”13 tunnor trindpotatis, 8 tunnor långpotatis, 3 tunnor rosenpotatis”. När säden torkat var det dags att tröska, den 9 februari ”J. Karlsson har tröskverk idag”. Bönderna i byn har tillsammans en tröskförening och äger tröskverket gemensamt.
Vi vet från Johan Petters anteckningsbok, att han köper konstgödsel från Helsingborg fosfatfabrik och att han hämtar varorna i hamnen i Furuögrund. I annonsbladen som är bifogade till almanackan görs det reklam för dryckeshoar till ladugårdar, slangar, pumpar, arbetsvagnar, skogskälkar, separatorer, liar, halmskakare, stifttröskverk mm. Återförsäljare eller ombud finns i Skellefteå och en del varor går att köpa direkt från lager i hamnarna. Varorna fraktas med ångbåt som angör hamnarna längs Bottenviken. Johan Petters kor heter Duva, Dyr, Gull, Snobba, Docka och Pekka. Han noterar när korna betäcks, den 13 november också att ”Dyr fått kalv” och den 25 februari ”till Tväråfors efter kviga”. Den 17 maj ”svinsuggan slaktad idag” och den 22 juli ”gris från Ersmark”. Den 23 september ”gris från Klöverfors född” och den 30 september ”mamma till Klöverfors efter gris”. Den 25 januari står det ”till Skellefteå till veterinär” och den 25 november är det ”kreaturssammanträde”.
Kommunikationer
Det finns 13 631 kilometer järnväg i Sverige. För Finnträsksborna är det närmast till järnvägsstationen i Myrheden, fem mil bort, och där kliver man direkt på stambanan. Man åker dit med häst och trilla, på vintern släde eller rissla. De flesta vägar är fortfarande kärrvägar men förbi Byske går kustlandsvägen, dåtidens E4.
De är vana att gå långa sträckor och mellan byarna finns väl upptrampade gångstigar, bl.a. till Blåfors, Båtfors och Källbomark. Nu är det mycket möjligt att Johan Petters söner har skaffat cykel. ”Stor beundran väcka velocipederna Kärnan” står det i reklamen, priset för en cykel är ca 100 kronor (motsvarar drygt 4.000 kr idag). Bättre väg till Byske får man först 1923, och förbi södra Finnträsk i mitten av 30-talet.
Ett brev på högst 20 gram kostar 10 öre och ett paket under 5 kilo 75 öre. Posten kommer med lantbrevbärare som tydligen går sträckan Finnträsk-Byske två gånger i veckan. Kanske prenumererar Johan Petter på en tidning; Norra Västerbotten utges från 1911 med Skelleftebladet och Skellefteå nya Tidning som konkurrenter. Telefon kommer till byn först i slutet av 1920-talet. Det dröjer ytterligare drygt tio år tills telefonledning dras runt byn och telefonen blir allmän.
Konsumtion
Mycket av det familjen behöver produceras och tillverkas på gården. Det finns också hantverkare i byn som de kan anlita bl.a skräddare, stickerska och skomakare. Finnträsk har ännu ingen affär, men gårdfarihandlare kommer säkert och bjuder ut varor. I Byske kan de handla hos ”Holmlunds”.
Familjens hus stod klart året efter Johan Petter och Klaras giftermål, nu bygger de om i köket. Den 10 juni ”begynt mur i köket”, den 12 juni ”muraravlöning 15 kronor för fyra dagar”, den 13 juni är det ”murat färdigt”. Betyder det att de skaffat en ny spis – det görs reklam för ”nya och ändamålsenliga köksspislar”. Även köttkvarnar, tvättbräden, symaskiner och grytor annonseras ut.
Ett inköp finns antecknat, den 13 februari ”Karl till Kåge efter orglen”. Det är en orgel märkt ”Alb.Eriksson, Kåge” med sirliga guldbokstäver. Albin Eriksson var orgelbyggare men också fotograf och Norrans första klichémakare.
Dottern Linda var lärare och kunde spela orgel, och hon inspirerade förmodligen syskonen till att musicera. Vad vi vet lärde sig Sanfrid och Lydia att spela på den här orgeln och senare även Sanfrids son Erik. Orgeln finns ännu väl bevarad i Finnträsk.
Det görs reklam för olika hygienprodukter bl.a Barnängens tvål, persisk rosenmjölkstvål och parfymerat badsalt. Men något badrum och inte heller vattentoalett får Johan Petter och Klara uppleva, de reder sig med hink, tvättbalja och utedass.
Finns den Persiska Rosenmjölk-Tvålen även i Bokias sortiment?
Johan Petter duktig snickare
Troligen skriver också Klara ibland i almanackan och kanske också något av barnen. En hel del som skrivs handlar om dem. Johan Petters bror Leonard och hans familj bor i granngården, där bor också Johan Petters mamma. Klara har systern Wendla i byn och de har även kusiner och syskonbarn som bor i Finnträsk. Umgänget med släktingarna och andra bybor antecknar man inget om. Den enda som nämns är David, Johan Petters bror, och det är hans häst det skrivs om. Den 6 februari ”till Piteå för Davids marra”, ingen mer information får vi. Familjen lever främst av jorden och skogen, 1907 övertog sonen Sanfrid halva hemmanet. Detta ordnades antagligen innan Sanfrid gjorde lumpen för att han lättare skulle få permission i samband med skörd mm. Allmän värnplikt är sedan 1901 obligatorisk.
Johan Petter har också en del bisysslor, framförallt är han en duktig snickare. Han bygger åt sig själv och andra och han tillverkar möbler. I almanackan är det noterat ”arbetat med ombyggnad i Lundfors Kvarn fem dagar mellan jul och nyåret 1910 och två dagar på nya året 1911”. Johan Petter anger också hur mycket spik han använt. Över anteckningen är det med blyerts skrivet ”Betalt”. Den 13 februari ”JP snickrar till AJ Lundmark fyra dagar i denna vecka”. Han antecknar också att han utfört smittrening, ”den 23 januari smittrenat hos M. Nyström, Blåfors”. Den 22 maj ”smittrenat efter Anna Helena Eriksson, Lundfors”.
Barnen hemmavid
Yngsta barnet är Lydia, hon är 16 år, och det dröjer några år tills hon gifter sig och bildar familj i Finnträsk. Det här året besöker hon sina syskon i Kiruna, det finns ett foto av Lydia som tagits i Kiruna 1911. Amanda, som är äldst, är ogift och hemmadotter. Hon har ett otrevligt födelsemärke i ansiktet och den här tidens sjukvård erbjuder henne ingen hjälp. Händelser i dessa döttrars liv nämns det inget om i almanackan. Det skrivs inte heller något om Amandas tvillingsyster Fredrika som är gift och bor i byn. Men Linda som är 25 år och lärarinna finns med. Den 17 januari, ”Linda reser idag till sitt nya hem i Klöverfors”.
Den 23 september är det noterat ”bär för 38,60”, det är 1.710 kronor i dagens penningvärde. Vem som sålt bären framgår inte men det var säkert angeläget för döttrarna att kunna sälja bär och få lite egna pengar att röra sig med.
Förutom sonen Sanfrid bor även sönerna Andreas och Karl emellanåt hemma. De är alla tre runt 20 år och när det finns möjlighet tar de arbeten utanför hemmet.
Den 4 april ”Andreas kom hem från timmerskogen i Ålund”. Den 20 maj ”Andreas reser till Lindås i flottning”. Den 22 juni ”Andreas hemkom natten mot idag från flottning” och den 27 juni ”Andreas reser till flottning”.
Den 8 april ”Sanfrid kom hem idag, färdigt i Klöverfors”. Den 25 april ”Sanfrid begynt såga natten mot den 24 eller 5 nätter i denna vecka”. Den 27 maj ”Sanfrid slutat med sågning. Tjugosju dagsverk, 2 kr 25 öre per dag”, vilket motsvarar totalt 2.700 kronor i dagens penningvärde.
Den 1 juli ”Sanfrid och Karl arbetat sex dagar i Klöverfors. Tillsammans tolv”. Den 7 oktober ”Karl till Piteå”. Den 24 oktober ”jag och Karl reser till Piteå”. Karl börjar 1912 på folkhögskola i Sunderbyn utanför Luleå. Året därpå emigrerar han till Kenora i Kanada, hans bror Adrian finns redan där. Den 2 september ”reser Sanfrid och Andreas på lägret”, vilket betyder att de åker till Boden för militärtjänstgöring.
Barnen i Kiruna
Johan (Janne) och Leonard har familjer och de bor och arbetar i Kiruna liksom Viktoria (Tora, gift Holmgren). Jannes adress står på pärmens insida ”J Lindström, kv 54, tomt 4, Kiruna”. Den 22 juni ”Karl till Myrheden efter Holmgrens”. Den 29 juni ”Holmgrens reser till Piteå” (Toras man Ernst var uppväxt i Svensbyn) och den 17 juli ”Klara och Tora kom från Klöverfors”. Antagligen har Ernst återvänt till Kiruna men Tora stannar några veckor i Finnträsk med sina två barn, minst är bebisen Tonny som föddes i januari. (Tonny avled i juli 2010, nära 100 år gammal!) Den 2 september ”Holmgrens reser till Kiruna”, de gör sällskap med Sanfrid och Andreas som samma dag åker till Boden för militärtjäst.
Leonard har bytt sitt efternamn till Lindén och är egen företagare. Lindéns gör en snabbvisit i hemmet. Den 4 augusti ”L Lindéns kom här”, den 5 augusti ”L L reste härifrån”. Året före, i juli 1910, reste Johan Petter och Klara till Kiruna för att träffa barn och barnbarn. De hann med ett besök i Norge, vilket framgår av ett vykort som finns bevarat. Den välkände fotografen Borg Mesch fick äran att föreviga paret, som var hemifrån i 10 dagar.
Vädret viktigt
Mest förekommande är upplysningar om vädret, viktigt för sådd och skörd men också för att ta sig fram.
Den 1 januari är vädret i efterhand sammanfattat med ”dåligt väder och före hela vintern till den 18 januari”. Den 19 blir det ”blida” och den 23 är det ”utmärkt gott före efter blidan”. Samma vecka reser man både till Skellefteå och Klöverfors. Blida betyder att det går lätt att ta sig fram på medar och det är måttligt kallt att sitta i en öppen vagn.
Aprilvädret känns igen: ”töväder”, ”kallt igen”, ”blixt och åskdunder, och regn därpå”. Sedan kommer ”storm och regn i natt” och ”snö och storm och ungefär en fot snö”. Månaden avslutas med ”mulet och lite regn” i några dagar. Både ”1910 å 1911 gick träsket öppet idag”, den 10 maj. I början av juli är det en del regn, men den 25 juli ”begynt torrväder” och två dagar senare ”härlig värme” som fortsätter till den 16 augusti då ”begynt kallblåst”. Dagen efter ”regn och storm, måst upphöra med skörd”. Först den 23 augusti blir det ”uppehållsväder” och skörden fortsätter.
Första snön kommer den 11 oktober ”natten mot idag 2 tum snö, ofruset land, sjön öppen”. Men det blir snart ”tö och barjord igen” och ”fritt för att köra och bråka med jorden”. Den 21 oktober är det ”sista dagen som det går att resta, kallt”. Dagen därpå ”sjön igenfrusit i natt”. Den 2 december ”väderleken varierar kring nollpunkten, 9-10 tum snö” och den 17 december är det ”klart, 10 grader kallt”.
Övriga händelser
Prästen ”Löfblom” är nämnd tre söndagar under året. Något kapell finns ännu inte, men om fyra år har byborna genomfört sin dröm om en kyrka i byn. Till dess hålls gudstjänster i skollokalen. Den 7 februari är det Husförhör i ”storm och snödrev”. Den 11 mars står det ”Första sten i Fällfors kyrka”, den kyrkan stod färdig 1913. Den 28 juni ”Andersnels burit ner dal”, dvs. Anders Nilsson bar ner ved för tjärbränning i en tjärdal. Han bodde i den del av byn som numera kallas ”Tjärn” och kanske också 1911 kallades så. Tjäran användes för impregnering och som smörjmedel.
Året avslutas
Årets sista notering är gjord den 18 december ”Sanfrid fått pärm”. Sanfrid kommer alltså hem på permission, tydligen inte Andreas. Ingenting skrivs om julgris och julfirande, men något extra finns helt säkert på matbordet och grannar och släktingar bjuder varandra. Det trista beskedet att Johan Petters bror David, bosatt i Blåfors, dör den 25 december nämns det inget om.
Ny tid, nytt år
Hur uppfattade Johan Petter och hans familj den tid de levde i, hade de känslan av att det var en ”ny tid”?
Det moderna samhället tar mycket stora kliv framåt under åren i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Industrialiseringen pågår och tekniken utvecklas. Det görs omfattande investeringar i nya industrier och i infrastruktur – vägnät, elkraft, system för kylteknik och telefoni byggs ut. Investeringar görs också inom utbildning och omsorg, industrin behöver kvalificerad arbetskraft och satsningar på bättre sjukvård har startat.
I Skellefteå blev det 1903 stor uppståndelse och säkert också i Byske när den första bilen passerade på väg mot polcirkeln. Det är ännu få som har råd med bil men masskonsumtionen av industrivaror är på gång. 1913 börjar bilar tillverkas på löpande band i USA. I almanackan finns inte någon reklam för bilar, men från Trelleborg Gummifabriks AB går det att köpa ”Automobilringar, pneumatiska och massiva”.
Innan den nya tiden får riktig fart ska ett världskrig utkämpas och i dess följd spanska sjukan härja. I almanackan för 1912 finns inte mycket antecknat, men den 12 september står det ”mobilisering”. Det gjordes då en försöksmobilisering i Boden, det utrikespolitiska läget var oroligt. Första världskriget var i antågande.
Mer information: ”Ättlingar till Johan Petter och Klara Lindström, Finnträsk”.
______________
Jämförande aktuell statistik från 2009-10:
Folkmängden är 9,4 miljoner
23 procent av befolkningen bor på landsbygden
Järnväg som trafikeras: 11.900 kilometer
KÄLLOR:
Finnträsk och Kälfors byar – byabok 1999
Ättlingar till Johan Petter och Klara Lindström, Finnträsk. Åke Bäckman 2010
Johan Petters anteckningsbok
www.sv.wikipedia.org
www.myntkabinettet.se
www.scb.se
www.riksarkivet.se
m.fl
Övrigt:
Språket i citerad text är i några fall moderniserat och i enstaka citat förtydligat.