Lokalhistoriskt institut lämnar månadens inslag.
Författare: Ulf Lundström
Våra ortnamn är en viktig källa till kunskap om vår bygds historia. Ortnamnen berättar om vad som hänt på platsen och lämnar ett viktigt historiskt avtryck. Namnet har varit en beteckning på platsen och allteftersom språket har ändrats har ord som finns i ortnamnen gått ur bruk som levande ord.
En namnkategori som är lite annorlunda är nybyggesnamnen. Dessa namn kan vara gamla naturnamn som funnits på platsen för ett nybygge och när nybygget utsynades övertog nybygget detta namn. Här finns en lång rad exempel. Hornsträsk, Häbbersfors, Högdal, Långbäck, Storselet, Åselet.
Men namnet på nybygget kunde också komma till när nybygget grundades därför att myndigheterna behövde en officiell benämning på nybygget som användes i tillstånd, skattelängder och i juridiska handlingar. Nybyggaren hade stor frihet att välja namn till sitt nybygge. Nybyggaren kunde ta det gamla namnet på platsen som betecknade en naturlokal. Alltså inte en bebyggelse. Detta var mycket vanligt. Men ibland kanske det inte fanns ett passande namn att använda som namn på nybygget.
En metod var då att bilda ett namn där nybyggarens namn ingick. En hel del nybyggen namngavs efter den förste nybyggaren. Några exempel är Eriksberg, Eriksdal – som fick namn efter bonden Erik Brodin i Kusmark, Eriksliden – som fick namn efter samen Erik Persson, Ulriksdal och Nilsliden. Det är att märka att namnet Ulriksberg vid Kåtaselet inte innehåller ett förnamn i förleden. Berget hette från början Urikberg och innehåller ett samiskt ord i förleden. Nybyggaren ville kalla nybygget för just detta men landshövdingen ändrade namnet till Ulriksberg. Andra namn är bildade efter nybyggarens efternamn och där ser man inte lika lätt att ortnamnet innehåller en del ur ett namn. Några exempel är
Landfors – förste nybyggaren hette Landstedt.
Skogfors – en av sökandena hette Skog i efternamn.
Segerberget – förste nybyggaren hette Olof Segerstedt.
Rönnberget – förste nybyggaren hette Johan Rönnqvist.
Ett annat sätt att ge namn var genom uppkallelse. En del nybyggen har uppkallats efter andra platser eller andra företeelser som ett kortspel. Ett intressant exempel är nybygget Bomarsund i Norsjö socken. Namnet är identiskt med namnet på den ryska fästningen Bomarsund på Åland som var aktuell 1854 då Krimkriget pågick. Bomarsund besköts och förstördes delvis av engelska och franska flottstyrkor den 21 juni 1854. Franska trupper landsattes i augusti samma år då fästningen bombarderades på nytt samt kapitulerade den 16 augusti. Sedan förstördes fästningen. Kapitulationen ägde rum 12 dagar innan ett nybygge skulle utsynas vid sjön Holmträsket i västra delen av Norsjö socken. Men namnet anspelar även på Gustaf Boman som var en av sökandena till nybygget. Nybyggets ägor delades dessutom av ett sund så namnet hade en saklig koppling till platsen. Namnet får anses mycket fyndigt eftersom det både anknyter till fästningen Bomarsund och till nybyggaren Boman. Dessutom att det fanns ett sund på platsen.
Möjligen är även namnet Strinne längs Byskeälven en uppkallelse från en by i Ångermanland.
Ett annat exempel är den kända sviten av namn Snipp, Snapp, Snorum, Hej, Basalorum. Per André har visat på att det sannolikt var Carl Olof Furtenbach som var delägare i Näsbergets gruva som sannolikt gett namn till nybyggena. Nybyggena utsynades av gruvbolaget. Lars-Erik Edlund har visat att nybyggena sannolikt döpts efter kortspelet Schnipp, Schnapp, Schnurr som spelades i Uppsala den tid när Furtenbach studerade där i början av 1800-talet.
Myndigheterna lade sig inte ofta i namngivningen. Men det skedde i några fall. Om nybyggaren ville ge ett namn som redan fanns på en by eller nybygge gick landshövdingen in och ändrade namnet. Man ville inte ha en namnkollision där samma namn användes om två olika byar/nybyggen som låg inom samma socken. Nybygget Sandberg utanför Boliden utsynades 1803 som nybygge. År 1846 ville drängen och samen Nils Matsson från Kusmark utsyna ett nybygge vid Sandberget i Kågedalen. I berget pågick kalkbrytning. Nils Matsson ville kalla sitt nybygge för Sandberg. Men det accepterade inte landshövdingen som ändrade namnet till Norrberget.
Ett annat fall där landshövdingen gick in var om det föreslagna namnet var för långt. Då kunde han ta bort ett led av namnet, s.k. reduktion. Nybygget Myrheden i Jörn låg på en plats som tidigare hette Smalmyrheden. Det första ledet togs bort och kvar blev Myrheden. Ett annat exempel är Selsliden i Jörn som anlades vid Selsmyrliden.
I södra Västerbotten finns exempel på nybyggen som fick namn som inte hade en koppling till platsen, alltså schablonmässiga namn. Det är ungefär som moderna gatunamn där namnet inte har en koppling till platsen. Ett exempel är om ett nybygge får namnet Bergnäs och det varken finns ett berg eller ett näs på platsen. Ibland kunde en led i namnet ha en koppling till nybyggets närhet medan ett annat led helt saknade koppling. Ett exempel är Stavalund vid Stavaträsk som grundades 1831. Stava- anknyter till Stavaträsk som låg i närheten och varifrån nybyggarna kom. Efterluden -lund hade ingen sakling koppling till platsen eftersom där fanns mest skog och en liten åker, Nyåkern. Efterleden -lund får ses som ett schablonmässigt namn utan koppling till platsen.
Dessa exempel visar på ett nybyggenas namn kan ha en mycket skiftande bakgrund. Därför skiljer de sig från andra ortnamn som vuxit från som en benämning på platsen. Vi har sett vilken stor mängd information som ligger i namnen. Däremot är åldern på namnen sällan hög och det går ganska lätta att utreda namnens etymologi. Men bland namnen finns även gamla namn som funnits före nybygget kom till och även samiska namn som kan ha en aktningsvärd ålder.