Företagsarkivet lämnar månadens inslag.
Utdrag ur uppsats VT 2008. Arkiv och Informationsvetenskap, Mittuniversitetet Härnösand, av Gunilla Wikström, handledare Patrik Wallin.
Under utbildningstiden vid Mittuniversitet i Härnösand i Arkiv och informationsvetenskap ges en utförlig beskrivning av hur arkiv är uppdelade i statlig och enskild sektor. Staten har sedan länge i Sverige ett såväl administrativt som ekonomiskt ansvar för arkiv i offentlig sektor som landsting och kommuner. När det gäller enskild sektor finns det en helt annan ansvarsfördelning och det väckte min nyfikenhet på hur det fungerar i de övriga Nordiska länderna. Enskild sektor förväntas i Sverige själva ta ansvar för hur ett urval av arkivhandlingar ska göras, – men även att till stor del finansiera sina depåer av arkiv. I det här sammanhanget blir det intressant med en jämförelse på likartade problem i de tre nordiska länderna.
Sammanfattande diskussion
Den jämförelse som legat till grund för undersökningen av hur näringslivsarkiv tas om hand med avseende på ansvar, ekonomi och framtidsvisioner visar på ganska stora skillnader vad gäller strategi. Man kan inte undgå att slås av det stora allvar som Finland visar, för att ta tillvara och verkligen satsa på ett omhändertagande av sitt lands företagshistoria. De aktörer som deltar aktivt visar också på att mycket information har gått fram till enskilda sektorns finansiärer, som uppenbarligen räknar med att få igen sina satsningar med ett tillgängligt och lättöverskådligt digitalt material såväl som dokument, ritningar och foton.
Norge framstår i sammanhanget som det land som har minst planer och strategier för sitt framtida sparande av företagshandlingar.
När det gäller Sverige finns en avsaknad av styrning, policys, och riktlinjer från Riksarkivets sida om vem som bör ta ansvar för bevarande av arkivhandlingar från näringslivet. Man kan som forskare idag återfinna omhändertagna företagsarkiv i kommunarkiv, folkrörelsearkiv, landsarkiv, företagsarkiv och hos konkursförvaltare – som inte har någon strategi för hur och vad som borde sparas.
Om man som forskare söker handlingar, förutsätter det att man känner till att handlingar till ett enda företagsarkiv kan återfinnas på ett stort antal olika sorters arkiv – även landsarkiv, vilket får till följd att endast väl insatta, initierade personer – ett fåtal faktiskt, hittar fram till de sparade handlingarna.
I Sverige finns även ett antal kommersiella företagsarkiv som utför tjänster åt näringslivet på så vis att man förvarar, scannar och tillhandahåller 10-årsmaterial. Dessa arkiv fyller absolut en viktig funktion – men när de får in material äldre än 10 år – alltså i många fall historiskt intressant material, så tuggas dessa upp för destruktion.
Maria Wallin har i sin uppsats ”Kulturarv och bevisvärde – de nordiska riksarkivens verk samhetsmotiveringar” kommit fram till att det generellt verkar finnas en medvetenhet om att man historiskt antingen underskattat privata eller enskilda arkivs betydelse eller att man förvärvat dem på tvivelaktiga sätt, genom stöld eller helt enkelt med ett skevt urval för att passa vissa syften.
Arkiv som samarbetar har blivit mer och mer vanligt i olika delar av Sverige, I Härnösand finns ett samarbete mellan, kommunarkiv, landsarkiv, folkrörelsearkiv och näringslivsarkiv på Kusthöjden, Näringslivs Arkiv i Norrlands hemsida: http://www.nin.nu samt ett nytt samarbete i arkivsammanhang finns även i Dalarna,http://www.arkivcentrumdalarna.se/450.php
I ekonomiska sammanhang finns stora pengar att spara genom ett samarbete med olika arkiv, dels i form av gemensamma forskarlokaler, kopieringsmaskiner, konferensrum, reception, t o m när det gäller personalresurser kan man vinna mycket – men det viktigaste av allt är nog att besökaren är en vinnare. Som forskare kan man söka i ett arkiv, gå vidare till nästa och få den forskarservice som annars kanske endast gått att få på speciella tider och dagar.
OTRYCKTA KÄLLOR
ANNUAL REPORT 2002, ELKA Central Archives for Finnish Business Records
Husebye, Alexander, och Thysell, Maria, Verklighet och Visioner en utredning om Näringslivsarkiven år 2000
Lakio, Matti, NATIONAL OVERVIEW OF BUSINESS ARCHIVES, FINLAND 2008-01-09 Nationell ArkivDatabas:bakgrund 2007-01-31, hämtad:http://nad.ra.se/staticom NAD 2008-04-28 Wallin, Maria, Kulturarv och bevisvärde – de nordiska riksarkivens verksamhets- Motiveringar, B-uppsats VT 2007, Mittuniversitetet Härnösand, Arkiv och Informa- tionsvetenskap
Överland, Vidar, Seniorrågiver i Privatarkivavdelning, Oslo, Norge, febr 2008-02-13
INTERVJUER OCH KONTAKTER
Intervju med jurist Per Blom, Advokatbyrån Kaiding, Skellefteå, 0910-73 84 00 2008-05-15
E-mail från Vidar Överland, Riksarkivet Oslo, Norge, 2008-02-13
INTERNET
Internetadresser till Riksarkiv i de 3 Nordiska länderna, Finland, Norge och Sverige
Finland: http://www.narc.fi/Arkistolaitos/sve/
Norge: http://www.arkivverket.no/
Sverige: http://www.riksarkivet.se/
Övriga sidor besökta 2008-04-12:
http://www.arkivcentrumdalarna.se/450.php
http://www.elka.fi
http://www.kunnalisarkistoyhdistys.fi
http://www.liikearkistoyhdistys.fi
http://www.nad.ra.se
http://www.naringslivshistoria.se
http://www.nin.nu