Skelleftebygdens Släktforskare lämnar månadens inslag.
Författare: Ulf Mannberg
Hur gör du om du ska forska efter personer som är födda efter 1930? Här får du några tips.
Att släktforska i Skellefteå socken före 1900 görs ju självklart i INDIKO, vårt förnäma och unika redskap. Efter 1900 blir det litet svårare men gå ändå bra fram till år 1926. Detta material hittar du i microkort. Svårare blir det dock med 1930 års församlingsbok. Den är en renskrivning av den riktiga församlingsboken som sträcker sig från 1927 till 1941 och som inte kommer ut förrän tidigast 2014. I avskriften skrivs inte hela födelsedatumet ut, endast årtal anges. Det är också mycket svårt att hitta till den by/ort som man skall söka i eftersom inget register finns.
Vi har i Sverige en 70-årsgräns för frisläppande av personuppgifter och som Riksskatteverket håller benhårt på. Man borde ju för varje år kunna komma åt nytt material, en ny årgång, men så är det inte. Vill du forska i material efter 1930 så hänvisas du till Landsarkivet i Härnösand. Där kan du efterfråga uppgifter på personer födda efter 1936, du får då hjälp av personal som hämtar fram uppgiften. Material fram till 1936 kan du forska själv i.
På CD:n ”Sveriges befolkning 1970” och ”Sveriges befolkning 1980” som Sveriges Släktforskarförbund gett ut finns persondata på hela landets befolkning och var de bodde just 1970 resp. 1980. Ett förnämligt material att hämta uppgifter från. Här kan du se vad dina grannar 1970/1980 hette, deras födelsedata, men du kan också söka efter släktingar som då var i livet. Däremot kan man inte hitta några släktband, annat än ev. barn som bor hemma.
Döda släktingar kan sökas i CD:n ”Sveriges dödbok 1947-2003” som Släktforskarförbundet också är utgivare av. Dödskivan kommer att innefatta uppgifter fr.o.m. 1950 t.o.m. 2003.
Skelleftebygdens Släktforskare har utöver detta även sin egen CD över döda 1928-1966. I ett projekt registrerades alla dödsannonser från tidningen Norra Västerbotten mellan dessa åren. Här kan man söka på efternamn, förnamn, dödsort, födelseort om det angetts i annonsen eller dödsrunan samt även se vilket datum begravning skett. Där finns också samma material som i Sv. dödbok för åren 1947-1973 för Skellefteå kommun.
På skattkontoren, kan du i deras kunddator, söka nu levande personer och få fram deras adress och personnummer. Med hjälp av personalen kan du även få reda på: personens inkomst och skatt och om vederbörande är ägare till en viss fastighet. Uppgift om han/hon är gift och med vem, samt hur många gånger han varit gift, make/makes föräldrar, syskon, barn kan även fås. Alla de här uppgifterna är offentliga och finns lagrade i skattemyndighetens folkbokföringsregister och personalen lämnar ut dessa uppgifter. Delar av det material som finns på skattekontoren finns även på pastorsämbetet, men där har man ofta svårare att få hjälp p.g.a. tidsbrist.
Även tingsrätten har en kunddator. Här kan man se vem som är ägare till en viss fastighet i hela landet. Gammalt material på fastighetsköp skall levereras till Landsarkivet i Härnösand, men då detta skrivs är materialet ännu kvar i Skellefteå, i det materialet följa en fastighet bakåt till ca 1890.
Andra källor att ösa ur är Kommunarkivet och lokala tidningars arkiv. Norra Västerbotten och Västerbottens Folkblad finns på microfilm på Stadsbiblioteket.
Med tillgången till Internet har ny sökmöjligheter tillkommit. Hos Eniro och Hitta.se kan man söka släktingar som lever och få uppgift om var dom bor samt telefonnummer.
På sökmotorer som t.ex. Google kan man hitta hemsidematerial om personer eller byar som andra forskare lagt ut på nätet.
Sverige är världsmästare i öppenhet. Den unika svenska offentlighetsprincipen har anor tillbaka till 1700-talet och den går ut på att alla uppgifter hos en myndighet också ska vara offentliga. Du har precis samma möjligheter som en journalist att få fram uppgifterna. Ja, i ett fall har du faktiskt större möjligheter än en undersökande journalist. Uppgifter som rör dig själv har du alltid rätt att ta del av, även om de är hemliga för andra. Och antalet register du finns i är många. Datainspektionen räknar med att en normal svensk finns i ett hundratal dataregister.
Ditt främsta redskap när det gäller att få ut information om en person är dock telefonen. Och du behöver varken uppge namn eller syfte när du ringer en myndighet. En grundtanke i offentlighetsprincipen är att du har rätt att vara anonym. En tjänsteman har inte ens rätt att fråga. Uppgifter kan förstås vara sekretessbelagda av olika skäl, men om en myndighet vägrar att lämna ut en offentlig handling har du rätt att få ett skriftligt avslagsbeslut.
Slutligen, tänk på att använda materialet på levande släktingar med respekt. Alla vill inte hamna i någon släktbok eller på någon hemsida. Kontrollera med den som berörs före du presenterar materialet om honom/henne. I regel får du ett positivt svar men det händer att man får nej.
Källor
Skattekontoret Skellefteå
Tingsrätten i Skellefteå
Landsarkivet i Härnösand
Släkthistoriskt Forum, ur en artikel av Eva Dahlberg
PC för Alla nr 8 2003