Reportaget är hämtat ur Lilla Skelleftebladet och författat av Inga-Britt Lundmark.
Årets Ernst Westerlund-dag genomfördes i år med temat ”musiklivet i Norra Västerbotten”. Detta är dagen då vi minns Ernst Westerlund och hans insatser för bygden. I hans möten i byarna ingick också musiken som en naturlig del i livet.
Robert Tedestedt hälsade välkommen till intresserad publik i en tämligen fylld salong. Han berättade om Ernst och hans gärningar, en del baserad på egna kontakter. Robert framhöll särskilt hans allmänbegåvning bl.a. i internationell och svensk historia som användes i hans forskning, dessutom hans förmåga att närma sig folket ute på landsbygden, han pratade till bönder på bönders vis.
Gunilla Vikström, Kulturskolan hade ett trettiotal musikelever från Kågedalen med omnejd på scenen. De inledde dagen med att sång och spel och solosång av Olivia Forsberg (bild t.v.) som sjöng Kalle Moraeus ”Underbart”.
12-åringen Johannes Eurenius visade sina talanger på dragspel tillsammans med sin mentor Åke Söderlund. (bilden t.h.) Ett instrument som var vanligt ute i bygderna.
”En visa luster mig att sjunga” var rubriken på nästa inslag och anfördes av Staffan Lundmark (bild t.v.) som arbetar på Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet” i Umeå. Han är med och förvaltar vår enorma visskatt. 10 600 inspelningar har registrerats och dessutom finns ett stort antal uppteckningar.
Staffan Lundmark förklarade också hur man lyckades spela in musiken i teknikens barndom. Allt från trådbandspelare till dagens mångfald av möjligheter. Instrumenten byggdes ofta av musikanterna själva. Klarinetten var vanlig på 1800-talet
Margareta ”Meta” Andreasson (bild ovan t.h.) framförde dikter på dialekt, med ”glimten i ögat” som präglar hennes diktning.
Årets byabok blev, en historisk beskrivning av ”Mörttjärn”, Norsjö. Erik och Bo Grahn presenterade arbetet kring sin älskade bygd.
2013 års Ernst Westerlundpris för förtjänstfull lokalhistorisk insats på 10 000 kr gick till Stig-Henrik Viklund.
Han berättade att han samarbetat med Ernst Westerlund på 70-talet genom museet. Han forskar just nu med att kartlägga mindre kända nykterhetsrörelser.
Stig-Henriks tacktal:
Ber att få tacka för priset! En gång i tiden då jag gick årskurs 8 pryade jag på tre ställen: Brännans bibliotek, Skellefteå museum och BP:s kontor. Alla tre ställena har jag haft nytta utav i mitt arbete.
Vad jag har förstått var det andra som också pryade på museet samma tidsperiod, dels Ulf Lundström, dels Robert Tedestedt.
Ernst Westerlund upplevde jag såsom pryoelev i samspråk med Henrik Fransson, dåvarande biblioteksansvarig på museet. Första dagen var jag tillsammans med Peter Gustafsson i Bureå för att gräva bland klosterruinerna. Jag hittade en hel tegelsten! Jag förstod inte alls varför Peter var så ivrig och entusiastisk!
Under min pryotid fick jag också kontakt med T J Arnes bibliotek och arkivhandlingar rörande flottningsföreningen.
2 februari 1973 började jag på museet. Första tiden var inriktad på äldre religiös litteratur tryckt före 1900. Med tiden har jag upplevt alla museichefer från Ernst till nutidens Gun-Britt. Under Peters tid på museet fick jag arbeta med Ernst Westerlunds bibliografi (var uppe i Norrans vind välklädd och genomgick tidningslägg – det var tider det!).
En gång såg jag Ernst med bägge fötterna på bordet. Jag skrek till! Peter sprang och hämtade kameran. Och det blev en bild på Ernst! Tyvärr lyckades Ernst ta ner ena foten!
Ernst recenserade biofilmer i Norran – jag gillar att titta på biofilmer …
Den typ av musik jag gillar t ex psykedelisk rock, jazz, blues och Jón Leifs – tror jag inte Ernst skulle uppskatta.
Under mina år har jag inte bara haft arbetet på museet – även föreningslivet pockade! Släkt- och hembygdsforskning, idrottshistorisk forskning m m har bidragit till olika poster i olika föreningar med anknytning till skelleftebygden och Västerbotten