Årets Ernst Westerlund stipendiat blev Kerstin Eriksson Norsjö.
Göran Marklund Jörn gav i ett tal till stipendiaten motiveringen:
Kerstin är en gudabenådad berättare som behärskar denna konst till fulländning, och gärna på dialekt. Mycket av hennes berättande har sparats på band eller skrivits ned. Hon är en duktig författare som lagt ned ett stort arbete i studiecirklar och temadagar. Hennes arbete inom hembygdsområdet i Norsjö är betydande liksom arbetet i skolan som lärare. Stipendiet är på 5000 kronor samt ett diplom.
Kerstin Eriksson sa i sitt tacktal att hon alltid undrat hur det skulle kännas att få nobelpriset, nu visste hon, för dagen hade varit som en stor nobelfest. Hon sa vidare att hon haft både
vattkoppor och röda hund och nu hade hon fått stipendium. Hon uppehöll sig sedan kring hur hon ansett det vara viktigt att bygga broar. Särskilt hade hon lagt ned arbete på att bygga broar mellan generationerna. Hennes tacktal som naturligtvis skedde på Norsjömål, avslutades med att hon uppmanade alla föreningar att ”bygga broar” mellan generationer och folk.