Författare: Bror Wallström
Att tända en eld i skogen
var förr en nödvändighet
en stunds vila på arbetsdagen
vid brasan värmande het.
Det var som tiden stod stilla
endast ljudet av vedens sprak
och röken rak som en spira
upp mot himmelens tak.
Ur säcken man plocka fick
mat som var lätt att värma
och med morakniven som bestick
både fläsk och pannkaka vända.
Den gamla svarta pannan
som trebent i glöden stod
kunde nog berätta sagan
om gamla tidens rastmetod.
Det var som kronan på verket
när man i koppen hällde upp
det starka nykokta kaffet
och därtill en bulle som dopp.
Och sedan i elden tittande
väcktes viss fantasi
med elden och röken stickande
uppstod naturlig harmoni.
Lågornas dans blev som en balett
med tvära kast och språng
eller också som en gammal menuett
med surrande och sirlig gång.
Allt detta som elden oss gav
med trivsel i rum och tid
och när den sakta falnade av
efterlämnande rofylld frid.