Ganska precis i mitten av Skelleftebygden!
Jo, på en karta över Skelleftebygden framkommer tydligt Skråmträsks centrala position; mitt mellan kust och inland, med goda förbindelser till såväl Burträsk som Norsjö och Boliden, med anknytning till såväl Skellefteälvens som Bureälvens vattensystem.
Men även i mer symbolisk mening kan Skråmträskbygden ses som något av urtypen för en by i norra Västerbotten. Låt oss testa denna tankegång såväl historiskt som i vår tid:
1. Det finns spår av mänsklig bosättning i Skråmträskbygden redan för många tusen år sedan, då havet just så knappt dragit sig undan från de bördiga markerna.
2. Skråmträsk var en etablerad jordbruksbygd redan under medeltiden, då man gick samman med övriga sjuttiotalet byar om att bygga en stor sockenkyrka vid älven, invigd 1507.
3. Under fredsåren på 1700-talet växte byn och kom att bli utgångspunkt för ett tämligen stort antal nybyggen, fr.a. västerut; ”oppåt marka”.
4. Under 1800-talet är jordbruk och boskapsskötsel alltfort den helt dominerande försörjningskällan – jämte tjärbränning, som gav en viktig biinkomst. Antalet gårdar ökar dramatiskt.
5. Laga skifte, förbättrade jordbruksmetoder och avvittring av kronoskog möjliggör att jordbruket kan fortsätta utvecklas – även genom dikning och nyodling – långt in på 1900-talet.
6. Skråmträskbygden kännetecknas – förutom av välutvecklat jordbruk – även i övrigt av driftiga entreprenörer, t.ex. omfattande kvarnrörelse, jordgubbsodling, sko- och kängtillverkning, driftig samfällighetsförening samt framgångsrik besöksnäring, ”Skråmträsk kvarn”.
7. Fromhetslivet har under många generationer varit livligt med EFS och bönhuset som given centralpunkt.
8. En annan centralpunkt är den välplacerade byaskolan, som moderniserats och byggts till för att tjäna bygden länge än.
9. Skråmträsk har under 1900-talet haft flera livskraftiga affärer och ännu idag månar man om sin egen lanthandel/dagligvarubutik.
10. Praktiskt taget all mark brukas och alla hus bebos i denna livskraftiga bygd. Och därmed blir Skråmträsk ett av tämligen många exempel på den hyggliga balans mellan stad och landsbygd, som ännu denna dag är ett viktigt kännetecken – och en styrka -för Skelleftebygden i dess helhet.
Må vi då samlas till Lokalhistoriska Dagar i Skråmträsk år 2017.
Rolf Granstrand, ordf./SKEFO
| Fredag 22/9 i Bönhuset | |
| 18.00-21.00 | • Skråmträsk – från reformation till laga skifte / Ulf Lundström, Ske-å museum • Skråmträsk – historien ur barnens perspektiv / Medv. Skråmträskskolan • Fikarast med utställningar och bokbord / Musikinslag med Nyckelpigorna • Forntid i Skråmträskbygden / Roger Engelmark, Umeå • Glimtar från byakista och muntlig tradition / Per-Olov Andersson • Skråmträsks eget museum / Introduktion av Bemt Johansson |
Lördag 23/9 samling Skolan |
|
| 10.00 | Guidad tur med bil med start vid skolan. Samling kl. 9:30. avfärd 10:00. Gärna samåkning, Karta delas ut. Vi besöker bl.a. museet och Kyrkbäcksstugan. Kl. 12:00 |
| 12.00 | Lunch i Skråmträsk kvarn. God soppa med tillbehör samt kaffe och kaka 95 kr • Glimtar från Kvarnens historia / Asta Hellgren |
Lördag 23/9 i Bönhuset |
|
| 13.00-17.00 | • Mejerskor vi minns / K. E. Boström och Åke Furberg • Några kvinnliga profiler i byns historia / Gertrud Hellgren • Föreningslivet i Skråmträskbygden / Elisabet Wiklund, Folkrörelsearkivet • Eftermiddagsfika med utställning och bokbord • Musiklivet i Skråmträskbygden / Åke Furberg med Skråmträskara • Skråmträsk för släktforskare / Bo Öhlund, Släktforskarna • Jordbruksbyn och jordgubbsbyn / P-O Andersson och Ellinor Båverman • Med idrotten i centrum / Åke Furberg och Kurt Karlsson |
Söndag 24/9 |
|
| 11:00 | Söndagsgudstjänst i Bönhuset med Anne Andersson. Därefter kyrkkaffe kring temat ”Luther i Skråmträskbygden” med bl.a. Lars Jonsson, Mats Nyström, Gertrud Hellgren och Ame Andersson som samtalsledare. Musikmedverkan av Magda Hellgren. |
Ingen avgift – förutom för lunch och fika. Alla mycket välkomna.
Arrangörer: SKEFO – i samarbete med Skråmträsk samfällighetsförening, Skråmträskbygdens byaförening, EFS, SPF, Skråmträskskolan, Skellefteå landsförsamling, Skellefteå museum, Folkrörelsearkivet, Företagsarkivet, Skelleftebygdens Släktforskare, Studieförbundet Vuxenskolan och SENSUS.