En berättelse om Jacob Anton Andersson och nödåren på 1860-talet.
På tidningarnas familjesidor kan man då och då se fotografier tagna av fyra generationer t.ex. mormorsmor, mormor, mamma och ett litet barn. När jag tänker fyra generationer tillbaka är det min farfarsfar Jacob Anton Andersson, som levde mellan 1836-1909, jag främst tänker på. Han föddes i Korssjön i Bygdeå socken, där han bodde under större delen av sitt liv. Jacob Anton, och många andra människor vid den här tiden, hade mycket svåra livsvillkor, jämförbara med människor i dagens u-länder. Nödåren i slutet av 1860-talet, som brukar kallas ”storsvagåren”, drabbade familjen mycket hårt och för att rädda sig själv och de sina undan svältdöden såg Jacob Anton ingen annan utväg än att stjäla. Detta gjorde att han hamnade på straff- och arbetsfängelset på Långholmen.
Uppgifterna om Jacob Anton i arkiven berörde mig starkt och jag kände tidigt att jag ville skriva om hans liv och de omständigheter, som drev honom att begå brott. Min berättelse om Jacob Anton mynnade ut i ett häfte på 43 A4-sidor, som blev färdigt i februari 2007. Ett exemplar finns på Forskarrum Nordanå (f.d. Kunskapskällan), men om någon är intresserad går det också bra att kontakta mig direkt:
Maria Mångberg Felth
Tel. 0910 – 26 13 88 eller mejla till: maria.f.m@telia.com