Preskriberat är namnet på en samling berättelser från fyrtiofyra års arbete som polis i Sverige mellan åren 1957 och 2001. En underrubrik skulle kunna vara ”från Fjärdingsman till Lokala insatsstyrkor”.
De första nio åren arbetade jag som polis i ett kommunalt polisväsende nära människorna på landsbygden. Utifrån detta minns jag episoder, människor, glädje och sorg, liv och död. Kommer ihåg hur jag ibland stod handfallen inför olyckan och döden, ibland kände en stor glädje inför det faktum att människorna som varit inblandade i händelser klarat sig med livet i behåll.
1965 blev polisen en statlig angelägenhet på gott och ont. Det fordrades en materiell upprustning och modernisering av polisen som kommunerna aldrig skulle ha klarat. Men visst gick lite av närheten till människorna förlorad. Efterhand blev distrikten större och brottsligheten allt svårare och våldsammare. Under mina sista år i staden fick jag erfara hur kriminaliteten kröp ned i åldrarna. Barn började begå allt svårare brott. Anledningen till detta var enligt min uppfattning narkotikan. Polisen hann aldrig mobilisera tillräckliga krafter mot narkotikaflödet och när så nittiotalet kom gav vi i stort upp på grund av resursbrist, vi hade plötsligt inga pengar … Så fick vi då det samhälle vi förtjänade?
Men visst kan det så här på distans kännas som ett misslyckande att det lilla landet Sverige, som vi trettio – och fyrtiotalister tänkte bygga upp som ett folkhem för alla, inte blev så bra som vi tänkt. Att vårt land, som varit så förskonat från våld, idag skakas av än den ena än den andra våldsamheten som dessutom drabbar helt oskyldiga människor.
1994 fick jag Carnegie stiftelsens stipendium som ”Sveriges Narkotikapolis” och en summa på 20 000:- kronor för ett förebyggande arbete mot narkotika bland ungdomar, en utmärkelse som jag naturligtvis är mycket stolt över. Men nästan lika glad blir jag idag när människor i bussen sätter sig ned bredvid mig och säger att de tyckte att jag gjort ett bra jobb som polis och ibland önskar mig tillbaka. Men 2001 hade jag gjort 44 år som polis och förtjänat min pension.
Mina vänner och läsare, luta er tillbaka och läs denna bok och begrunda människans styrka och svagheter, livets mening eller fullständiga meningslöshet, men glöm aldrig bort:
Lev varje minut som den vore den sista, ta vara på livet medan Du har det!
Alf R V Staflund
Boken kan köpas hos författaren och kostar 200:- (plus ev. frakt)